| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INVENTERA in1vänte4ra l. -ven-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade (ipf. -erte, sup. o. p. pf. -ert, numera bl. i vissa trakter av Finl., vard., i sht i ipf., Porthan BrefCalonius 150 (1794: inventerte, ipf.); jfr Bergroth FinlSv. 76 (1916)). vbalsbst. -ANDE, -ING (G1R 18: 217 (1547) osv.), -NING (†, VaruhusR 1540, HärnösDP 1694, s. 309), -UNG (†, VaruhusR 1540).
I. finna l. hitta på (ngt), uppfinna, utfundera, uttänka; uppdikta (ngt); numera bl. dels (föga br.) med avs. på metod l. anordning l. inrättning av praktisk art, spel o. d.: uppfinna, hitta på, finna på, konstruera, dels (knappast br.) i fråga om konstnärlig l. vetenskaplig värksamhet: (originellt l. självständigt) skapa l. producera, koncipiera, uppfinna; jfr INVENTION. Then som nogot inventerar, bör och njuta thed till godo. RP 4: 141 (1634). Inventera allehanda gode rådh och anslag. Stiernman Com. 2: 110 (1637). Jag hafuer nu .. inventerat och sammanskrifuit åtskillige nyttige .. Tractater. GStiernhielm (1657) i HSH 3: 126. Inventera och inrätta wakre och curieuse Jern-Manufacturer. Bergv. 1: 467 (1695). Jag (har) med mycken fördel utplanterat Potatoes på et af mig inventerat nytt sätt. GFHjortberg (1772) hos Barchæus LandthHall. 120. Om i Joujou de Normandie / Han ej som mästare brillerat, / Bör han ursäktas deruti; / Ty Spelet var ej inventeradt. Kellgren 2: 171 (1790). Den underl. titeln Rikets Herre, som sal. Kungen (G. III) inventerte. Porthan BrefCalonius 150 (1794). Rätt mycket har du öfversatt, / men intet inventerat. Tegnér (WB) 2: 176 (1814). Odelstierna JärnM 507 (1913). (Överbibliotekarien) inventerade själv praktiska lådor för boktransporten mellan den gamla och den nya (biblioteks-)byggnaden. NordTBB 1925, s. 253. — särsk. (†) övergående i bet.: inrätta, anordna; jfr INVENTION 5. Rålamb 8: 21 (1691). Gödselvagnarne i Skåne äro ej inventerade efter något vist mål (dvs. mått); men jag antager hvarje af de här beskrifne Gödsellass till 2 Cubique alnar. HChristianstHushS 5: 48 (1819).
II. upprätta inventarium samt i anv. som utgå från denna bet.
1) (i sht i fackspr.) genomgå o. granska samt uppteckna vad som förefinnes av (värdeobjekt l. visst slag av dylika) hos ngn l. ngnstädes, upprätta inventarium (se d. o. 1) l. förteckning över (ngt). VaruhusR 1540. (Vi hava) latid honum tilschriffve, thet han samme fatebur inventere skall. G1R 24: 31 (1553); jfr 2. (Den gäldbundne bärgsmannens) Egendom .. bör Inventeras och wärderas, samt först til then förra Husbondens skulds betalande anwändas. Bergv. 1: 549 (1703). Kungl. Maj:ts kungörelse angående uppgifter för inventering av landets förråd av bränsleved. SFS 1920, s. 1123. SvD(A) 1930, nr 4, s. 10. — jfr SLUT-INVENTERA, ävensom MALM-, RIKS-INVENTERING. — särsk.
a) (numera föga br.) i uttr. inventera ngt till ngn, förr äv. inventera ngn ngt l. ngn ngt till (l. till handa) l. i händer, överlämna ngt till ngn i enlighet med däröver upprättat inventarium; äv. inventera ngt (i)från ngn l. sig, befria ngn från vården av l. ansvaret för ngt resp.: lämna ngt från sig i enlighet med däröver upprättat inventarium; äv. med anslutning till l. övergående i 2. Att the giffve sig til Vårfrubergh och inventere Eskil Person hvad deel som ther finnes. G1R 22: 419 (1551). Tu .. (skall) late inventere tigh tilhonde all then spannemål, som (osv.). Därs. 24: 222 (1554). Därs. 28: 359 (1558). Ej må Skeppare eller Högbåtsman träda från et til annat Skepp, förr än han inventerat det förra ifrån sig. PH 6: 3717 (1755). Som Comministren .. Melander .. begärt, at kyrkornes Jnventarium och Cassor måtte blifva från honom inventerade. VDAkt. 1799, nr 121. Vid fartygets emottagande låte befälhafvaren till sig inventera dess tillhörigheter. Sjöl. 1864, § 28. 1NJA 1874, s. 34. — jfr TILL-INVENTERA.
b) (†) i fråga om bouppteckning: värdera o. uppteckna (kvarlåtenskap); förrätta bouppteckning; jfr INVENTARIUM 1 b α. SthmTb. 15/4 1594. (Då mannen dör ifrån hustrun) skal hennes wärie eller bijståndh .. kallas tilstädes, och inventera alla Löösöhrer. RARP 4: 246 (1626). Sahlstedt (1769). — särsk. ss. vbalsbst. -ing, -ning, bouppteckning; äv. mer l. mindre konkret. Inuenterninghen effther salighe frw Anne. BtFinlH 3: 229 (1549). Dessa (guld-)kädjor funnos icke vid inventeringen efter Konungens död. Dalin Hist. III. 2: 153 (1762).
c) handel. uppteckna o. värdera (ett affärsföretags) varulager o. med dess värde sammanställa samtliga övriga tillgångar (kontanta pänningar, fast egendom, lösören, fordringar, värdepapper) samt skulder för klarläggande av den ekonomiska ställningen (vid ingången av kalender- l. räkenskapsår); oftast (vanl. abs.) i inskränktare anv., enbart om upptecknande o. värderande av varulager; jfr INVENTARIUM 1 b β. Inom alla affärsgrenar inventeras i regel vid nyår. Åstrand 1: 303 (1855). Några bodar hade visserligen fått inventera hastigt och lämna plats för tyska ulaner. Berg Krig. 78 (1915). Hon hade kommit hem sent om kvällarna för att inte säga nätterna och skyllt på inventering av lagret efter julmarknaden. Hellström Lekh. 255 (1927). SvUppslB (1932). — jfr ÅRS-INVENTERING.
d) i bildl. l. överförd anv.: undersöka (ngts) innehåll l. vad som finnes i (ngt) l. vad som förefinnes av (ngt visst); specificera l. uppräkna o. beskriva (ngt). Tegnér (WB) 6: 414 (1827). Charles Emil (hade) flere gånger yrkat på, att matsäcken skulle inventeras. Lilljebjörn Minn. 20 (1874). I en samling Sånger om hafvet (av T. Hedberg) .. är (stilen) nog mycket uppräknande, beskrifvande så till sägandes inventerande hafslifvets olika fenomen. GHT 1896, nr 107 A, s. 3. Den botaniska inventeringen av Bälinge mossar i Upland. BotN 1923, s. 155. Förhandlingarna blevo verkligen en allmän inventering av obrukade möjligheter för samverkan. DN(A) 1928, nr 330, s. 2. En inventering av Gästriklands fornminnen och lämningar särskilt från järnhanteringens historiska utvecklingsskeden. TurÅ 1932, s. 3.
2) (i sht i fackspr.) med avs. på föremål l. tillgångar (i sht värdehandlingar l. kassa o. d.) ställda under en myndighets l. en inrättnings l. enskild persons vård: genomgå o. granska för att kontrollera att allt (fortfarande) finnes i vederbörligt skick. LPetri KO 48 a (1571; äv. i hskr. 1561). En gång hwart åhr .. skal (domkapitlets) Archivum af Consistorio öfwersees och inventeras. KOF II. 2: 277 (c. 1655). Thenna Brandredskap måste altid enär en Brandmästare afgår, och en annan hans ställe tilträder, inventeras. Stiernman Com. 4: 120 (1675). B. Cronskiöldh haar och varit vijd (”banko”-)verket .. och först inventerat cassorne, som voro temmelig i richtigheet. RARP 13: 238 (1680). Under den tid Banken för inventering och revision af skuldsedlar, hypotheker och handlingar hålles tillsluten, .. få inga nya lån utgifvas. SPF 1856, s. 219. Inventering af all sjukhuset tillhörande materiel skall i januari månad hvarje år äga rum. SFS 1906, nr 57, s. 11. — jfr KASSA-INVENTERING.
(II 2) -BESKED. mil. av inventeringsförrättare avgivet besked över värkställd inventering. SFS 1906, Bih. nr 66, s. 26. —
(II 2) -BOK; pl. -böcker. postv. bok med formulär vari inventeringsförrättare har att anteckna värkställda inventeringar av biträdande posttjänstemans kassa, frankotecken, stämplar o. radiolicenstecken samt landtbrevbärares frankotecken, ävensom värkställda granskningar av postanvisningskassa. Döss o. Lannge (1908, 1915). —
-INSTRUMENT. (i fackspr.) skriftlig handling (”instrument”) utvisande vad som vid inventering förefunnits. TjReglArm. 1858, 1: 257. Smedman Kont. 5: 34 (1872). SFS 1910, Bih. nr 51, s. 11. —
(II 1) -LISTA, r. l. f. lista över vid inventering förefintliga föremål l. handlingar o. d. 2NF 26: 1043 (1917). —
-MAN ~man2. person som utför inventering; numera i sht till INVENTERA II 2. LReg. 396 (1628). PH 5: 3443 (1752). Vid inventering (av fortifikationsförråd) skall materiel (materialier) .. inför inventeringsmännen uppräknas, mätas eller vägas. SFS 1910, Bih. nr 51, s. 10. särsk. (†) till II 1 b: bouppteckningsförrättare. BoupptSthm 3/8 1659. 3Saml. 2: 151 (1763). —
(II 1 c) -REALISATION. handel. realisation omedelbart efter inventering. AB 1915, nr 28, s. 10. SvD(A) 1932, nr 38, s. 17. —
Spalt I 1095 band 13, 1933