| Publicerad 1942 | Lämna synpunkter |
LÄMPLIG läm3plig2, adj. -are ((†) superl. -ist Rääf Ydre 1: 293 (i handl. fr. 1544)). adv. -A (†, OPetri MenFall C 3 a (1526), Schultze Ordb. 2528 (c. 1755)), -E (†, Svart G1 160 (1561)), -EN (G1R 12: 124 (1539) osv.), -IT (†, Swedberg Schibb. 257 (1716)), -T (Lenngren (SVS) 1: 35 (1777) osv.).
— jfr OLÄMPLIG.
1) (†) om lag, uttalande o. d.: som kan tillämpas (på ngn l. ngt), tillämplig; i uttr. lämplig på l. till ngn l. ngt resp. hit; jfr LÄMPA, v. I 4. Swedberg Dav. § 41 (1713). Käranden har beropadt sig på en Lag, som ej är hit lempelig. Nehrman PrCiv. 352 (1751). Detta är till Hr Archiatern icke lämpligit. Höpken 2: 7 (1762). Huru lämpligt är ej allt detta på Romarne! Geijer I. 6: 9 (1839).
a) om sak: som lämpar sig (för visst ändamål); tjänlig; användbar; ändamålsenlig; läglig, passande. Lämplig tid, plats, färg, behandling, vård, jordmån, väderlek. Lämpligt tillfälle, antal, uttryck, sätt, beteende, straff. En bok, film, (teater)föreställning lämplig för barn. Göra ngt på lämpligt sätt. Finna ett i sammanhanget lämpligt citat. Gör vad du finner (vara) lämpligt! Rääf Ydre 1: 293 (i handl. fr. 1544). (Kollektinsamling bör) ske på något lämpeligare sätt, än at (osv.). NorrlS 1—6: 60 (c. 1770). Med omtanke valde priorn de stycken han tyckte lämpliga för ynglingen att läsa. Rydberg Sing. 16 (1876). När hon .. lyckades intaga en post, lämplig att lura på honom ifrån. Hallström Händ. 64 (1927). Han .. gjorde .. antydningar om det lämpliga i en omedelbar löneförhöjning. Siwertz JoDr. 382 (1928). — särsk.
α) i uttr. lämplig till ngt.
α’) om (ngt som betraktas ss.) material: som lämpar sig att användas ss. ngt l. för visst ändamål. Ordet Ren .. är icke lämpligt til uttydning af ordet Fager. ASahlstedt i DA 1768, nr 44, s. 1. (Träfartyg äro) ej synnerligen lämpliga till krigsfartyg. Oscar II IV. 1: 148 (1869, 1890).
β’) (†) lämplig l. användbar för l. med hänsyn till ngt. Höpken 2: 282 (1756). Att .. en allmän författning därom ej torde blifva så aldeles lämpelig till alla orter. SynodA 1: 511 (1769). (”Oratorn” skall) hålla et til ämnet lämpeligt tal. Bellman (BellmS) 2: 14 (1770, 1791). Heinrich (1828).
β) ss. adv.
α’) lägligt. Utnämningen, löneförhöjningen kom mycket lämpligt.
β’) (†) på ett lämpligt sätt. Schroderus Os. 1: 455 (1635). Astrild ymst (dvs. omväxlande) med Her Ruus, tijn tijd skole lämpliga korta. Stiernhielm Herc. 122 (1658, 1668). Liljestråle Fid. Föret. 4 (1797).
γ’) (numera bl. lämpligen (resp. -are, -ast)) i sådana uttr. som ngt göres lämpligen l. kan l. bör lämpligen göras l. ske (på visst sätt), det är lämpligt l. förmånligt l. ändamålsenligt att ngt göres osv. Han söcte hwrw han lämpeligest honom förrådha kunde. Mark. 14: 11 (NT 1526); jfr β’. Man skulle lempelighare seya Gudh än treefolligheet. OPetri 1Post. 102 b (1528). Thenne Artickel (dvs. den tredje) kan man lempligast föra til helgelsen. Rudbeckius Luther Cat. 150 (1667). Underrättelser, Huru Socker-kokning af Hvitbetan .. lämpeligen kan verkställas. (1800; boktitel). Förvaltningsärendena böra lämpligen handläggas i tre instanser. HT 1916, s. 113. Hagberg VärldB 106 (1927).
δ’) (†) skickligt; klokt; fyndigt; slugt. (Den lära som människan behöver för sitt leverne) är här j thessen tijo bodhordhen medh fåå ordh lempeligha noogh vthtrykt. OPetri MenFall C 3 a (1526). Breffuet sende .. (Mäster Hans i Tuna) vth medh sin Cappelan, sömandes thet mycket lempelige i hans cläder. Svart G1 160 (1561). En Dame så lämpligt vet förtälja, / De krämpor, henne ständigt qvälja, / At saken får en dubbel vigt. Lenngren (SVS) 1: 35 (1777).
b) om person: som lämpar sig (för visst yrke, arbete o. d.), passande; kompetent. Han är lämplig för den tjänsten. Han är lämplig till l. som befäl. Han är lämplig att sköta den saken. Cavallin (1876). Sjelf var .. (Cygnæus) ej lämplig att ordna .. (sina arbeten) till en samlad upplaga. ENervander (1892) hos Cygnæus 11: I. Om .. (gossen) vore lämplig för yrket. Ambrosiani SvSkråämb. 6 (1920).
3) (†) foglig; tillmötesgående; skonsam; äv. i utvidgad anv., om ord, uttryckssätt o. d.: tillmötesgående, vänlig; jfr LÄMPA, sbst. 3, o. v. II 3. G1R 1: 263 (1524). Dog så ati (dvs. att I) icke fare någet hart med thom, vtan lempeligen. Därs. 12: 124 (1539). Medt .. lämpelige ordh motte man handle medt the främende, och icke medt puckerij eller hård ordt. Därs. 16: 35 (1544). GlTer. 13 (c. 1550). Dock vil jag .. i detta mål visa mig lämpelig. VDAkt. 1730, nr 281. Schultze Ordb. 2528 (c. 1755).
1) till 2.
a) till 2 a: egenskap(en) att vara lämplig för visst ändamål, tjänlighet, användbarhet, ändamålsenlighet. Adlerbeth FörlSAOB (1798). Då man .. undersöker lämpligheten af ett straff. Oscar I Straff 9 (1840). Nilsson FestdVard. 212 (1925). särsk. (†) i fråga om framställningssätt, stil o. d. i litterära värk: anpassning efter ämnet; måtta, måttfullhet; balans, jämvikt. Smak består i .. värdighet och lämpelighet vid skrifsättet. 1SAH 1: 45 (1789). Enberg SvSpr. 369 (1836).
b) till 2 b: egenskap(en) att vara lämplig för ngt; fallenhet (för ngt), skicklighet, kompetens. Visa lämplighet för, förr äv. uti ngt. (Emedan) flere (barn) .. på Barnhuset gifvas, som uti teknande och ritande visa lämpelighet. PH 8: 529 (1766). Sökandernes speciella lämplighet för den lediga tjensten. Boström 3: 395 (1850).
2) (†) till 3: foglighet, medgörlighet, tillmötesgående; hänsynsfullhet; vänlighet; försiktighet; hänsynsfull l. vänlig behandling. (Med) læmpelighet skall han skickas tiil oss saa ath han icke forskräckies j nogon motthe ther före. G1R 4: 40 (1527). Melanderhjelm ÅmVetA 1784, s. 14.
Ssgr (i allm. till lämplighet 1 a): lämplighets-betyg. mil. till lämplighet 1 b: intyg om befälselevs (officersaspirants) lämplighet för fortsatt utbildning. SFS 1901, nr 7, s. 5.
-hänsyn. (i skriftspr.) hänsyn till vad lämpligheten kräver. Många lämplighetshänsyn tala för att förlägga hela den religiösa undervisningen till kyrkan och dess tjenare. SDS 1886, nr 99, s. 2. Nilsson FestdVard. 192 (1925).
-skäl. (i skriftspr.) skäl som grundar sig på vad som är (mest) lämpligt (utan hänsyn till andra faktorer, ss. enskilda önskemål o. d.). Boëthius HistLäsn. 2: 228 (1898). Av lämplighetsskäl bibehålles .. (skrivningen ”Erken”), fast sjön heter Järken. Almquist UpplVeg. 5 (1929).
Spalt L 1621 band 16, 1942