| Publicerad 1942 | Lämna synpunkter |
MAGNETISERA maŋ1netise4ra l. 010—, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
1) bibringa (en kropp) magnetism (i bet. 1), göra magnetisk. LärdaT 1752, s. 215. En synål kan man magnetisera genom att (osv.). Hubendick FlickLek. 198 (1879). VFl. 1921, s. 73. — jfr DEMAGNETISERA. — särsk. ss. vbalsbst. -ing, dels om handlingen att göra en kropp magnetisk, dels om förhållandet att en kropp (gm viss behandling) blir magnetisk; äv. konkretare, om den magnetiska kraft som en kropp besitter. Weste (1807). Berzelius Kemi 1: 83 (1808). Värme utvecklas .. då magnetiseringen försvinner. Moll Fys. 3: 5 (1899).
2) i fråga om en förr tillämpad metod: behandla (ngn) för en sjukdom gm strykningar med magneter (l. med blotta händerna) över patientens kropp l. gm att låta patienten hålla i på visst sätt arrangerade järnstänger (varvid han försattes i ett hypnotiskt tillstånd); hålla magnetiska seanser; förr äv. allmännare: försätta (ngn) i hypnotiskt tillstånd, hypnotisera. Den bekante Cagliostro är .. (i Wien), och magnetiserar i den närliggande Orten .., under mycket tillopp af folk. GT 1788, nr 79, s. 1. En fransman .. magnetiserade sin hustru. .. Hon somnade och blef clairvoyante. Berzelius Res. 191 (1819). Larsson Psyk. 93 (1910). — särsk. (†) mer l. mindre bildl.: hypnotisera. Atterbom Minn. 53 (i senare bearbetat brev fr. 1817). Striden i hennes hjerta var hård, .. hans varma andedrägt på hennes flor magnetiserade henne. Hedenstierna Marie 29 (1896).
MAGNETISERA IN. gm magnetisering föra (ngn) in (i ngt); anträffat bl. bildl. Är hon i Svedenborgs mysterer / Magnetiserad in af en adept baron, / Som lefver i de högre spherer. Franzén Skald. 2: 204 (1798, 1828). TIdr. 1894, Julnr s. 40.
-LINDNING. konkret, om lindningen på fältmagneterna hos en elektrisk generator l. motor. SthmBelysn. 130 (1903). —
-STRÖM. om den ström varmed fältmagneterna i en elektrisk maskin matas. TT 1894, M. s. 23. Ramsten o. Stenfelt (1917).
MAGNETISÖR, m.||(ig.). [jfr t. magnetiseur, fr. magnétiseur] (förr) till 2: person som magnetiserade; förr äv. allmännare: hypnotisör. SP 1792, nr 57, s. 2. En .. förordning, som .. går ut på att förskaffa beskydd emot obehöriga Magnetisörer. JournLTh. 1812, nr 160, s. 4 (om utländska förh.).
Spalt M 51 band 16, 1942