Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PASJIG paʃ3ig2, adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(paschig 1948)
Etymologi
[till zigenarspr. pasj, halv, trasig (jfr nor. landstrykarspr. pasch, halv); jfr zigenarspr. pasja, ha sönder m. m., pasjano, galen, pasjuno, trasig. — Jfr PASJA, v.]
(starkt vard. o. med prägel av slangspr.) smutsig o. ovårdad. Martinson VägKlockrike 351 (1948).

 

Spalt P 370 band 19, 1952

Webbansvarig