Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PELAGIANSK –a4nsk, adj.; adv. -T.
Ordformer
(-anisk 1635. -ansk 1885 osv.)
Etymologi
[jfr t. pelagianisch, ävensom eng. pelagian, fr. pélagien, senlat. pelagianus (jfr PELAGIAN)]
teol., i sht kyrkohist. som utgör l. tillhör l. har avseende på pelagianism. Then Pelagianiske Willfarelsen. Schroderus Os. 1: 640 (1635). JNordström (1924) hos Stiernhielm (SVS) II. 1: 101.

 

Spalt P 556 band 19, 1952

Webbansvarig