| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
PINDARISK pinda4risk, adj.; adv. -T.
(i vitter stil o. litt.-hist.) som härrör från l. liknar l. på annat sätt har samband med Pindaros; vars stil l. allmänna karaktär liknar den som utmärker (l. ansetts utmärka) Pindaros’ diktning; ofta med tanke på lyrisk flykt l. en viss formell regellöshet. Serenius Ss 2 a (1734). Det (dvs. vissa uttryck i ett ode av Leopold) är högt; det är Pindariskt; och framför alt ingalunda qvickt. Kellgren (SVS) 4: 33 (1779). Schück (o. Warburg) Huvuddr. 2: 229 (1917). —
Spalt P 882 band 20, 1953