Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PLÄSIR pläsi4r, n. (RP 3: 270 (1633) osv.) ((†) r. l. m. Ekeblad Bref 1: 233 (1653), KKD 7: 116 (1706)); best. (mera tillf.) -et (ss. r. l. m. -en Ekeblad Bref 1: 233 (1653)); pl. (i bet. 2, †) = (Bolinus Dagb. 21 (1667)).
Ordformer
(placier 1667. plaisier 1633—1711. plaisir (-ijr) 1633—1934. plasier 1705. plasser 1758. pläsir 1706 osv.)
Etymologi
[jfr t. pläsier, eng. pleasure; av fr. plaisir, substantivering av ä. fr. plaisir, behaga, av lat. placere, behaga m. m. (jfr PLACENTIN, PLACIDERA, PLÄDERA). — Jfr PLÄSANT, sbst. o. adj.]
(i vitter stil, med pretiös l. arkaiserande prägel)
1) nöje (se d. o. 4), glädje, förnöjelse; tidsfördriv; särsk. i sådana uttr. som för l. på l. till pläsir, till l. för sitt (höga) pläsir, förr äv. för pläsir skull, för (sitt höga) nöjes skull, för ro skull, ss. tidsfördriv; göra ngt ngn till pläsir, för att glädja l. roa ngn; förr äv. hava l. finna (sitt) pläsir (ut)av ngt, taga pläsir och lust i ngt, ha nöje av ngt, finna (sitt) nöje i ngt. RP 3: 270 (1633). När tu til wanligt Wärck är obeqwem och tunger, / Och finner ey plaisijr vtaff tin Hustru vnger. Palmchron SundhSp. 386 (1642). Loenbom Upl. 2: 13 (1696: därutinnan taga plaisir och lust). Mehr för plasier än nytta skull. VDAkt. 1705, nr 312. Jag vill dricka för min törst, se’n vill jag dricka på pläsir. Karlfeldt FridLustg. 123 (1901). Herslow är inte bara observatorn, som för sitt höga plaisir analyserar tidsföreteelserna och säger sin mening om dem. Nilsson Kabb. 87 (1916). Olsson Fröding 272 (1950).
2) konkretare, om ngt som bereder ngn nöje, nöje (se d. o. 5); förlustelse; glädje(ämne). Han blef öfvermåttan väl trakterat med music och allahanda plaisir. Ekeblad Bref 2: 287 (1662). Lifvets studium, tro mig, / är lifvets bästa pläsir. Österling Död. 13 (1908). jfr NATT-PLÄSIR.
Avledn.: PLÄSIRLIG, adj. [jfr t. pläsierlich] (†) till 1: som bereder ngn nöje, angenäm, trivsam. Denna öfver måttan plaisirlige orten. Ekeblad Bref 2: 129 (1659).

 

Spalt P 1306 band 20, 1953

Webbansvarig