Publicerad 1957   Lämna synpunkter
RESUMERA res1ɯme4ra l. re1s- l. räs1-, l. -um- l. -ym-, i Sveal. äv. -e3ra2 (resymèra Dalin), l. RESYMERA -ym-, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr RESUMTION.
Ordformer
(resu- 1800 osv. resy- 1840 osv.)
Etymologi
[jfr t. resümieren, eng. resume; av fr. résumer, av lat. resumere, återtaga, av re- (se RE-) o. sumere, taga (jfr KONSUMERA). — Jfr RESUMÉ]
I. tr.
1) (†) (på nytt) upptaga l. samla (ngt). Liksom Krysanteus i sig resumerade hvad antiken ägt främst och ädlast (osv.). Levertin Diktare 223 (1898).
2) i en kortfattad framställning l. ett kortfattat referat redogöra för huvuddragen av l. de viktigaste punkterna rörande (ngt); göra en resumé av (ngt), sammanfatta (ngt) o. d. Resumera innehållet i en avhandling. BrinkmArch. 2: 220 (1808). Sedan en hop talare yttrat sig .., skulle skridas till proposition. Landtmarskalken resymerade ganska rigtigt hufvudsyftemålen med de olika talarnes anföranden. Liljecrona RiksdKul. 174 (1840). Avslutningsvis resumeras det lilla, som är känt om Carl Johans senare förhållande till sin forne litteräre vapendragare. HT 1951, s. 119.
II. [jfr fr. se résumer] (†) refl.: göra en kort sammanfattning av vad man förut utförligare yttrat. Jag resumerar mig. AdP 1800, s. 113.

 

Spalt R 1524 band 22, 1957

Webbansvarig