| Publicerad 1964 | Lämna synpunkter |
SAMSÄTTA, v. -er, -satte, -satt, -satt; se för övr. SÄTTA. vbalsbst. -ANDE (Loenbom SvArch. 2: 89 (1625)), -ELSE (AlboDombRenov. 1614, s. 15 a (: samsätilse Lagh), Columbus Ordesk. 101 (1678), Brask Pufendorf Hist. 214 (1680)), -NING (2SthmTb. 3: 77 (1596), Fahlgrén Boktr. 67 (1853)).
(†)
1) motsv. SAM- 2.
a) med avs. på mening (se MENING, sbst. 7): sammanfoga, bilda; jfr SAMMANSÄTTA 6 c. I Swenskan har man den frijheten at omsättia orden. ymse föråt, ok ymse efter. .. Så tycker meg man må ok göra i samsättielsen af meningarne. bruke samma frijheet. Columbus Ordesk. 101 (1678).
b) med avs. på kraft l. resurser o. d. som två l. flera (grupper av) personer l. ss. personliga tänkta naturkrafter förfoga över: förena; äv. med avs. på egenskaper (anträffat bl. i pass., övergående i intr. bet.: förena sig); jfr c δ. Tå tysthet och omsårg samsättias, så skaffa the mycken Frucht. Schroderus KonFörähr. 34 b (1606; eng. orig.: if secrecie be joyned to inventation). Thet Magdeburgiske Clerkerijt .. förklagade the Magdeburger häfftigt, och förmante Rijksens Ständer, at the .. them at vnderkufwa all sijn Macht samsättia wille. Dens. Os. III. 1: 376 (1635). Thet war och Lust at see the fyra Elementer / Sam-settia all then Kraft som them tå war förlänter. Spegel GW 270 (1685).
c) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.
γ) i uttr. med samsatt hand, ss. beteckning för att två l. flera personer utföra en handling gemensamt: samfällt l. i förening l. med förenade krafter; jfr δ, SAMLA 1 g δ ϑ’, SAMMANDE, SAMNA 1 b β α’ o. SAMT, p. adj. (Vissa polacker) beslöto med samsatt hand desse Kongl. Maij:tz commenderade Trouppar fiendtel:n att angrijpa. KKD 12: 287 (c. 1705).
δ) om ngt som utföres av flera personer l. om ngt vari flera personer delta l. ha del: samfälld, gemensam; särsk. motsv. b, i uttr. med en samsatt hjälp l. makt, med förenad styrka, med förenade krafter; jfr γ. Schroderus Dress. 231 (1610: medh een samsatt hielp). Thesse Förföljarna förjagade Munkarna medh en samsatt Macht vthur Församlingen. Dens. Os. 2: 6 (1635). Han (dvs. Jesus) Ehr samsatt macht med under-styrckio slagit. Lillienstedt Christus C 2 a (1694). En trogen och samsatt förbön. MStenbock (1712) hos Swedberg SermCens. 148.
2) motsv. SAM- 2 c.
a) göra (ngn) enig (med ngn), ena (ngra); jfr e α. Önscha och bedia, att Gudh wille beholla oss widh en rettschaffens een: och sambdrechtighett (dvs. endräktighet o. samdräktighet), och samsettia oss den ena med den andra af alle Stånd. RARP 2: 14 (1633).
b) refl.: förena sig l. sluta sig samman l. sammangadda sig l. ingå överenskommelse l. enas (med ngn); äv.: (sammanträda för att) rådslå l. samråda l. besluta; äv. i mer l. mindre tautologiska förb. (särsk. i uttr. samsätta och förena sig); jfr c, d, e γ, δ, f o. SAMMANSÄTTA 9, 10. (Herrarna bådo, att allmogen) skulle .. komma tilsamans igen .. 14 daga ther effter, så wille the samsettia sigh medh them och bliffua widh Kong. Götstaff. Svart G1 147 (1561). (Katolikernas) Stämplingar .. skole myckit kunna skadha Gudz Församling, hwar the Evangeliske icke warde warnadhe, och sigh samsättia och föreena. Bureus Warn. A 2 a (1604). Tå bekende Måns Orm, att Bencht och hann hafua så samsat sigh, att the skulle förgöra drengen. VadstÄTb. 414 (1608). Hwadh nu tijden anlangar vthi hwilken wår Herre Christus haffuer låtit sigh födas, .. kunde the lärde sigh icke samsättia. Svenonis Pred. C 2 a (1618). (Lantmarskalken svarade) att .. (gemensamt rådslag mellan första o. andra klassen) wore emott Ridderhuss Ordningen; vthan att hwar Classis samsatte sigh och sedhen gåfwo hwar sitt votum ifrån sigh. RARP 3: 21 (1638). Ty hafwe wi denna Hans Kongl. Maj:ts nådigste befalning hörsameligen efterkommit, och osz således samsatt, förenat och beslutit, som .. följer. PH 10: 43 (1772). Lundell (1893; betecknat ss. folkmål). — särsk.
α) med bestämning inledd av prep. om l. i l. över, betecknande det som ngra förena sig l. överenskomma l. rådslå l. besluta om; med bestämning inledd av prep. om äv. betecknande den som ngra förena sig om l. det som ngra slå sig samman om. Om huilken termin och tÿdh the och nu sielffue sigh här för rätten samsatte. 2SthmTb. 6: 9 (1578). PrivSvStäd. 3: 395 (1580: ij). Måge the samsettie sigh om någre godhe Män, som the kunne tage i valedt (till den lediga tjänsten). HSH 18: 361 (1597). Ther Bonden icke wore af then förmögenhet, at han ensammer kunde et lasz åstad komma, tå måge twå eller tre sig samsätta om et eller tu lasz. Bergv. 1: 132 (1649). Rosenhane Oec. 116 (1662: öffwer). Löfgren TenngjH I. 1: 190 (cit. fr. 1690).
β) med bestämning bestående av inf. (särsk. inledd av att l. till att) l. av att-sats l. indirekt frågesats. SynodA 2: 45 (1586). (Bagarnas skrå) skulle .. samsettie sigh med bisitteren, huruledes the på thett alrabäste kunne sälie theres brödh. 3SthmTb. 5: 10 (1603). (När belägringen blir långvarig) samsättia the sigh, som äre på samma Slått och Fästing affdancka een Hoop. AJGothus ThesArithm. 94 (1621). 2:do samsatte jagh migh med consistorio, at Sveno Torchilli, som pastor var i Helsingfors, skulle til Loijo .. transfereres. OxBr. 12: 259 (1637). När hela Europa samsatte sig mot Franckrike til at hielpa Holland, nödgades man öfwergifwa fästningarna. Richardson Krigsv. 2: 95 (1741). Rådet och adeln borde samsätta sig att genomdrifva denna åsigt (om förmyndarstyrelsens ordnande efter K. X G.:s död). Fryxell Ber. 13: 13 (1846).
γ) bildl., i uttr. allting har samsatt sig, allting har sammansvurit sig. Knöppel Förtret. 9 (1740).
c) [jfr b] överenskomma l. besluta (om ngt); äv. i mer l. mindre tautologiska förb.; särsk. i uttr. samsätta (och förena) sin l. sig emellan; jfr f. På thet slike onde menniskier alt tilfelle motte blifve förtaget til att stemple .. hafve vi oss emellen och med hvar annen om efther:ne punchter broderl. samsatt och förenedt. RA I. 2: 1040 (1590). 3SthmTb. 4: 29 (1601: sinn emellenn). The feel på hualfwet, op i tornet och på klockan (i Sunds kyrka) ähr samsat om i sochenstämman d. 24 Iunij 1659. Murenius AV 447 (1660).
d) [jfr b, c] överenskomma om (ngt); jfr e β, f. Bleff samsatt vthi rådstughenn at (osv.). 3SthmTb. 6: 279 (1607). Att thetta af oss samsat och af præposito effterlåtit är vndersättia wij wåra nampn. Murenius AV 160 (1647).
e) i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.
α) i pl., i uttr. vara förlikta och samsatta, vara eniga l. ha kommit överens om (ngt); jfr a o. FÖRLIKA 9. (Målarnas skrå må ha sammankomst hos de andra skråna) Och opå then dagh och tijdh tijtkomma som the medh the andra Embeter ähre förlijkte och samsatte. MeddNordM 1898, s. 64 (1622). Silfverstolpe BokbSthm 215 (i handl. fr. 1630).
β) överenskommen; jfr d o. SAMMANSÄTTA 12. Borgerskapets .. egen samsatte och sielfbehageliga taxering. 2RARP 16: 461 (1747).
γ) i vissa uttr. som beteckna att rådslag ägt rum; jfr b.
α’) av berått och samsatt mod, efter moget övervägande o. gemensamt beslut; jfr β’. Och att detta alt .. hollas och effterkommas skall .. hafwe wij detta af berådde och samsatte modhe icke allenast lofwat, uthan och .. welat här undersettia Städernas Signete. Stiernman Riksd. 818 (1629).
β’) med l. av (ett) samsatt råd, efter gemensamt rådslag l. övervägande (o. beslut); jfr α’. Så går det .. med .. (vissa) pålagor så oskickeligen till, att huad som .. skall påläggies, skier icke medh samsatt rådh och betänkiande som Lagh säger, uthan blifwer af Cammererarnes godtyckio öfwerlagdt och påbudit. Werwing Hist. 2: Bil. 21 (i handl. fr. 1589; andra hskr.: samfält); jfr Dalin Hist. III. 2: 202 (1762). Lucius Furius .. rådde them, at the medh ett samsatt rådh skulle gå til Camillum och begära (osv.). Schroderus Liv. 163 (1626). (Synemännen) skola .. träda med hwar andra tillhopa, och sammansättia sig om .. hwem de den stridiga parken eller ägendomb bäst med godt samwete och samsatto råde kunna eller wela tilägna. Arnell Stadsl. 403 (i handl. fr. c. 1650).
δ) i substantivisk anv., i pl., i uttr. ngns samsatta, om personer som slutit sig samman med ngn; jfr b. Swedberg Gr. Tilskr. 6 (1722).
f) ss. vbalsbst., dels om sammangaddning l. sammansvärjning, dels om överenskommelse l. (efter rådslag träffat) beslut, dels om samtycke; jfr b—d o. SAMMANSÄTTNING 10. 3SthmTb. 3: 77 (1596; om överenskommelse att ingå äktenskap). Hvar det skulle komma til något samsättiande emot Kejsaren, ville .. (den danske konungen) ingen bättre Secund begära än Gustavum. Loenbom SvArch. 2: 89 (1625). (Salvius må) icke de facto sättia dagen uthan d’Avauxes samsättiellse. RP 7: 309 (1638). AktsamlKungsådreinst. 144 (1684; om beslut vid synegång).
3) motsv. SAM- 4, om sättare i förhållande till annan sättare: sätta på samma arbete; anträffat bl. ss. vbalsbst. -ning. Fahlgrén Boktr. 67 (1853).
B: (2 f) SAMSÄTTNINGS-SKRIVELSE. skriftlig överenskommelse. Deras samsättningz schrifwelse om denne handelen, ähr bekräfftat medh Giälzens signete. ÅngermDomb. 1648, s. 75.
Spalt S 883 band 24, 1964