| Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SIBIRISK sibi4risk, förr äv. SIBIRSK l. SIBIRIANSK, adj.; adv. -T.
som förekommer l. brukas i l. tillhör l. härstammar från l. utmärker l. på annat sätt har samband med Sibirien. Johan III (1582) i SvMag. 1766, s. 704. Wi suto i wåra fångehyddor i detta ciberiska Babel och greto hiärteligen. KKD 2: 89 (1719). Den ryska och sibiriska ishavskusten. Selander LevLandsk. 105 (1955). — särsk.
a) syftande på det stränga klimat, med stark köld o. långa vintrar, som råder i Sibirien; äv. oeg. l. bildl. Är .. (nordligaste Sverige) för mången mer än sibirisk köld och ”sex månaders natt”, norrsken, björnar och grufvor(?) De Vylder Tornedal. 3 (1904). Det förra året utmärkes .. af en mild (”atlantisk”) vinter, det senare af en sträng (”sibirisk”) vinter. Högbom Norrl. 260 (1906). En återgång (efter en mera liberal period) till ett mer sibiriskt kulturklimat (i Ryssland). SDS 1966, nr 44, s. 6.
b) bot. i en stor mängd uttr. som beteckna växter som (ss. vildväxande) förekomma i l. som härstamma från Sibirien, t. ex. sibirisk apel, om (prydnads)träden Malus baccata (Lin.) Borkh. o. Malus prunifolia (Willd.) Borkh.; sibirisk ceder, se CEDER 2; sibirisk edelweiss, (prydnads)växten Leontopodium leontopodioides (Willd.) Beauv.; sibirisk gran l. silvergran l. ädelgran l. tann, barrträdet Abies sibirica Ledeb., pichtagran; sibirisk körvelrova, (den för sin ätliga knölrot förr stundom odlade) växten Chærophyllum bulbosum Lin. ssp. Prescotii (DC.) M. & C.; sibiriskt lärkträd l. sibirisk lärk, barrträdet Larix sibirica Ledeb.; sibirisk nässla, se NÄSSLA, sbst. 1 b γ; sibiriskt ärtträd l. sibirisk ärtbuske l. sibiriska ärter, (den vanl. i buskform till prydnad odlade) växten Caragana arborescens Lam., häckkaragan. Den cibiriska Cedren och Larix borde införskrifwas, så i anseende till hennes härliga wäxt och träd, som skiöna frön. Linné Bref I. 2: 30 (1744). (Kyrkoherde) Tiburtius berömmer sig av att ha planterat .. ”de förste Sibiriske ärteträd”. SvKulturb. 3—4: 162 (cit. fr. c. 1760). Östergren (1938: Sibiriska ärter). — särsk.
α) (†) sibiriskt bovete, växten Fagopyrum tataricum (Lin.) Gärtn., tatariskt bovete. VetAH 1744, s. 117. Därs. 1746, s. 29.
β) (†) sibiriskt höfrö, (den förr ss. foderväxt odlade) växten Vicia biennis Lin. Gadd Landtsk. 2: 374 (1775). HushJourn. 1784, april, s. 348.
γ) (numera mindre br.) sibirisk svärdslilja, (prydnads)växten Iris sibirica Lin., strandiris. Liljeblad Fl. 139 (1798; äv. i postuma uppl. 1816).
c) (†) i vissa uttr. betecknande djur som (i vilt tillstånd) förekomma i l. som härstamma från Sibirien.
f) miner. i uttr. sibirisk rubin l. turmalin, röd turmalin, siberit, rubellit. 2UB 5: 259 (1902: sibirisk rubin). 2SvUppslB 25: 1015 (1953: sibirisk turmalin).
Spalt S 2106 band 25, 1967