| Publicerad 1970 | Lämna synpunkter |
SKEPSEL, r. l. f. (Lillienstedt Christus A 2 b (1694), GFGyllenborg Vitt. 1: 162 (1762, 1795: en menskjo-skepsel)) l. n. (Brenner Dikt. 1: 120 (1695, 1713), Triewald Bij 29 (1728)); pl. = (Brenner Dikt. 1: 120 (1695, 1713), Triewald Bij 29 (1728)); l. SKIPSEL, n.
(†)
1) om ngt skapat, skapad varelse, skapelse; äv. om den av Gud skapade världen. Du underhöll dit Wärck, och all den skepsels macht, / Stod uprätt, medelst din försyns allwijsa Wacht. Lillienstedt Christus A 2 b (1694). (Iakttagelser rörande binas byggnadssätt skola anföras) dem til behag .. som finna nöije at uti naturen se något diupare än menige mannen och sålunda äfwenwäl uti de smärsta skäpsel wyrda och prijsa den stora Skaparen. Triewald Bij 29 (1728).
2) skapnad (se d. o. 1 a, b), skepnad (se d. o. 2); äv. mer l. mindre bildl., i uttr. som beteckna antagande av viss skepnad (se d. o. 2 a; jfr SKAPNAD 1 c); jfr SKEPELSE 1 (a). Jag har efter flere kokningar (av saltvatten), på särskilte tider, med nöije sedt slike (dvs. urgröpta, fyrkantiga, pyramidformiga) Crystaller, hwilka altid til sin skäpsel warit hwarandra lika. VetAH 1742, s. 185. O hwad din (dvs. Jesu) skepsel är gemen och ringa här (på jorden). Kolmodin QvSp. 2: 94 (1750). All skepsel tar hon (dvs. den falska politiken) an, i blinken sig förvandlar, / Med den hon störte nyss, hon nu om friden handlar. Nordenflycht (SVS) 3: 35 (1754). jfr: Så snart dig ödet vill en menskjoskepsel gifva, / At lefva under ok, at tryckt och plågad blifva / Är hvad du vänta må: det är de flestas lott. GFGyllenborg Vitt. 1: 162 (1762, 1795).
Spalt S 3838 band 26, 1970