| Publicerad 1971 | Lämna synpunkter |
SKINTA ʃin3ta2, v. -ade.
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) torka (ngt) i fria luften, soltorka; äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., särsk. om i ä. tid beredd kolja: (lättsaltad o.) lätt torkad. Fångsterna (av kolja under 1700- o. 1800-talen) avsattes i färskt eller lättsaltat och lättorkat tillstånd, så kallad skintad kolja, inom de närmaste kusttrakterna (i Hall.). Hasslöf SvVästkustf. 76 (1949). SvFiskelex. (1955).
Spalt S 4126 band 26, 1971