Publicerad 1980   Lämna synpunkter
SNUPPLIGEN, adj.; adv. = (Annerstedt, RP).
Ordformer
(snup- 1593—1641. snuppe- 1593)
Etymologi
[jfr sv. dial. snuppele, snöplig; jfr nor. dial. snuppeleg, tvär, kort, avhuggen, knapp; till (stammen i) sv. dial. snuppa, nor. dial. snuppa, hugga av, skära av, sidoform till SNOPPA, v.1; jfr ASundqvist i NordStFilolLingv. 412 f. (1976)]
(†)
1) om svar: (kort o.) avvisande, försmädlig; jfr SNÖPLIG. RA I. 3: 235 (1593).
2) ss. adv.: skamligt, utan heder(sbetygelser); jfr SNÖPLIG. Annerstedt UUH Bih. 1: 17 (i handl. fr. 1593). Theres Legater äre snupligen unfågne och afvijste. RP 8: 447 (1641).

 

Spalt S 8211 band 28, 1980

Webbansvarig