Publicerad 1985   Lämna synpunkter
SPINTA spin3ta2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[sv. dial. spinta; sannol. avledn. av SPINGA, v., l. ombildning av SPÄNTA, v., med anslutning till SPINGA, v. — Jfr SPINT, sbst.2, SPINTRA]
(i vissa trakter) spänta (ngt). Sahlstedt (1773). Läsa vill jag, både natt och dag. Jag ämnar spinta mig stickor och göra mig en sticke-käring .. så att jag får något att se vid till vintern, ty Mor har alltid ondt om ljusen. Knorring Ståndsp. 1: 142 (1838). Gå, spinta wed af torra stockar. Hagberg Shaksp. 10: 240 (1850). Det bloss, som lyser jordens tidsfördrif, / af kvalets nötta kors du helst ser spintadt. Heidenstam Alienus 3: 18 (1892). Takspån (spiller, pert) .. utklyfvas eller spintas antingen för hand eller vanligen med maskin. Haller o. Julius 251 (1908). Spintning för hand av gengasved. Östergren (cit. fr. 1943).
Särsk. förb. (i vissa trakter): SPINTA SÖNDER10 40. = spinga sönder. Sahlstedt (1773). Hagberg Shaksp. 2: 32 (1847).
Ssg: SPINT-STICKA. (i vissa trakter) = sping-sticka. Rothof 539 (1762).

 

Spalt S 9733 band 29, 1985

Webbansvarig