Publicerad 1985   Lämna synpunkter
SPRÅKPENNING, r. l. m.; best. -en; pl. -er (3SthmTb. 2: 394 (1599), Därs. 7: 116 (1611)).
Ordformer
(sprak- 1604. språck- 1599. språk- 16001622. — Se för övr. PENNING)
Etymologi
[ssg med PENNING; efter mlt. sprākegelt, ersättning för deltagande i underhandling, l. ä. t. sprechgeld, spruchgeld, av mlt. sprāke, språk, talan inför domstol o. d., resp. t. sprechen, tala, föra talan inför domstol, spruch, talan inför domstol (se SPRÅK), o. gelt resp. geld, pengar (se GÄLD, sbst.1)]
(†) i sg. l. pl., om avgift erlagd för att få föra talan inför domstol. Annders Olszonn bespråkede på the fattiges wägnne alt bådhe lösth och fasth som Matz Knuthsonn åtte innen stadenn och vthen der på ihnnladhe hann sine språckpenninger .. i rätten. 3SthmTb. 2: 394 (1599). Därs. 13: 13 (1622; i sg.).

 

Spalt S 10250 band 29, 1985

Webbansvarig