| Publicerad 2000 | Lämna synpunkter |
SYNLIG sy3nlig2, adj. -are. adv. -A (†, ASimonis SiälÖrt. Cc 9 b (1586: öghensynligha), Schultze Ordb. 4037 (c. 1755)), -EN (numera bl. med ålderdomlig prägel, PrivSvStäd. 3: 653 (1589: ögonsyhnligen), LoW (1911)), -T (Bolinus Dagb. 25 (1667: ögonsynligt) osv.).
1) som ses; som kan ses, möjlig att se, synbar, förnimbar; äv. i utvidgad anv. (utan l. med föga tanke på synintryck), dels: märkbar l. tydlig l. påtaglig l. uppenbar, dels: markerad, framträdande o. d.; äv. substantiverat. Thå then ära och werdugheet som gudhi allena tilhörer wardher någhro creature synligho eller osynligho tillagt medh trona hopit eller kerlekenom. OPetri 1: 147 (1526). På huset äro 3:ne skorstenar af hvilka den medlersta är blind .. och döljer Schol-Klockan, som på detta stället icke synlig, gör likväl så god värkan, som om hon i Torn vore upfästad. Wallquist EcclSaml. 5—8: 163 (1791). Babianen öfwergår lätt ifrån den ena ytterligheten till den andra, från smicker till trotsighet, från likgiltighet till raseri, allt utan synlig orsak. Holmström Ström NatLb. 1: 114 (1851). Hettan var synlig — en våg av darrande het luft som låg tung över staden på sluttningen. Fredricson Res. 256 (1940). Ingen har ju direkt synlig nytta av (grundlagarna). Stormbom Linna SaarijärvMoar 182 (1959). Det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt. 2Kor. 4: 18 (NT 1981). Läraryrket måste göras mer synligt. SvD 17 ⁄ 8 1997, s. 10. — jfr GENOM-, O-, VEDER-, ÖGON-SYNLIG m. fl. — särsk.
a) i uttr. vara synlig; förr äv. med indir. obj., särsk.: synas l. ses; vara synbar; äv. utvidgat: vara märkbar l. tydlig l. påtaglig l. uppenbar; särsk. i uttr. vara synlig i tryck, om dikt o. d.: vara tryckt, vara synlig i pressen o. d., om dikt o. d.: vara publicerad i pressen osv.; om person äv. dels: visa sig l. ge sig till känna, dels: vara närvarande (ngnstädes), dels: synas till. Fläcken var knappt synlig. Han har inte varit synlig den sista tiden. Thet är och synligit, att Borgmesterene göra effter sin egen villia. RP 8: 114 (1640). Hele Naturen, och alt thet Naturen omfattar, icke allenast thet för ögonen synligt, och medh händerna tasteligt är; vthan och (osv.). Stiernhielm Arch. A 3 a (1644). Kellgren (SVS) 4: 282 (1782; om förtjänst). Han var ej synlig på balen, (dvs.) ej der närvarande. Dalin (1854). Fruns man var sällan synlig i butiken. Sturzen-Becker 2: 145 (1861). (En benmjölskvarn) var synlig från alla Norrmalms gränder. Strindberg NRik. 60 (1882). Af dessa sistnämnda (sånger) hade några varit synliga i Stockholmsposten. CDafWirsén i 3SAH 2: 514 (1887). Detta, som skrefs ett par veckor före skaldens död, har aldrig varit synligt i tryck, hvadan det väl torde häfda sin plats här. Skarstedt Pennfäkt. 24 (1897). Holme bar med sig svinkroppen och gick till dungen för att inte vara synlig från gården. Fridegård Offerrök 30 (1949). Stjärnan är synlig för blotta ögat. SvHandordb. (1966). — särsk.
α) (numera bl. mera tillf.) om person, närmande sig bet.: spela en framträdande roll (i ngt). I rådplägningarne om statens värf är .. (C. O. Lagercrantz) ej synlig förrän vid riksdagen 1734. Malmström Hist. 2: 345 (1863).
β) (†) närmande sig bet.: vara bekant; med indir. obj. Mitt aftagande är hwar och en synligit, och mina undergångna öden hwar och en kunnige. CGTessin (1752) i BrinkmArch. 2: 174.
γ) (numera bl. tillf.) övergående i l. närmande sig bet.: vara timlig l. världslig. Fast nogle fins som .. / .. i sin Troo-lös Troo ey annat kunna få / Än at hwad synligt är ewärdelig lär stå. Lucidor (SVS) 376 (1674).
b) i uttr. bli(va) synlig; särsk.: synas; komma inom synhåll l. i sikte; visa sig l. ”dyka” upp; komma fram; äv. utvidgat dels: bli märkbar, dels: uppenbaras; förr äv. om ord: anträffas (ngnstädes). G1R 19: 189 (1548). Gemena ord blifwa icke .. i Ordboken synlige. Sahlstedt Föret. 7 (1773). BvBeskow (1849) i 3SAH XXXVII. 2: 367 (: om resultat). Choræi signatur blef nu alltoftare synlig i Åbo Tidningar. CSnoilsky i 3SAH 9: 34 (1894). Snart blev det gamla Corpo di Cava synligt med sina hopträngda hus inom förfallna murar med runda torn. Lagergren Minn. 5: 8 (1926). Då .. (konduktören) i detsamma blev synlig, förklarade hon sig omöjligt kunna stå ut med draget. Därs. 8: 11 (1929). (Vid reparation av antika möbler) blev pengarnas verkliga värde synligt ett ögonblick. Gustafsson FamF 62 (1975). Guds nåd har blivit synlig som en räddning för alla människor. Tit. 2: 11 (NT 1981). — särsk. (†) om karta, närmande sig l. övergående i bet.: framställas l. utkomma o. d. Anaximander hade gjort den första Charta öfwer Jord-globen, hwarefter flere Geographiska Chartor öfwer wisza riken och orter blefwo synlige. Möller Kyrkoh. 73 (1774).
c) (†) övergående i anv. ss. oböjlig predikativ i formen synligen: synlig; jfr f β. Genom honom är all ting scapat som j himmelen äro, och the på iordhenne äro, synlighen och osynlighen, .. alt är skapat genom honom. Kol. 1: 16 (NT 1526; NT 1981: synligt). (Ett morgongåvobrev) med fyra hengiande jnsegell, skiölmercken wäll synligenn och skrifften wäll läseligenn. BtFinlH 3: 96 (1539).
d) närmande sig l. övergående i bet.: konkret l. reell l. verklig. (Generalen) vistades på sitt slott .. utan att vara i någon synlig tjenst. Fryxell Ber. 7: 163 (1838). Westee (1842; om förmögenhet). Departementschefen borde vara den synlige utföraren. De Geer Minn. 2: 247 (1892). Den synliga tillgången (på vårsäd) i Förenta staterna utgöres af 802,000 qrs mot 483,000 qrs vid samma tid förra året. GHT 25 ⁄ 10 1895, s. 3. Otaliga fenomen visade ju, påpekade .. (Demokritos), att den synliga bild, vi äga av föremålen omkring oss, ej återspeglar deras innersta väsen. Bolin KemVerkst. 15 (1942). Vår ande är egentligen en särskild astralkropp, som bor i vår synliga kroppshydda men som också kan avskilja sej från den redan före den egentliga döden. Stormbom Linna SaarijärvMoar 383 (1959).
e) (†) om person, närmande sig l. övergående i bet.: närvarande. Sälskapets ledamöter fördelas i synliga och osynliga; närvarande i Hufvudstaden och kringspridde i hela Riket. Kellgren (SVS) 5: 130 (1787).
f) ss. adv.; särsk.: på ett synligt sätt; öppet; äv. utvidgat dels: synbart, tydligt, märkbart, dels: så vitt man kan se, av allt att döma, uppenbarligen, synbarligen. Att .. altingh richtigare och synligare skall tillgåå (på riksdagen), och myckin betenckeligh fhara undwijkes. RA II. 2: 86 (1617). (Studenternas) sorg öfver sin förlust (dvs. av ärkebiskop Lindblom) har i dessa dagar synligen yttrat sig, ej endast genom anlagd sorgdrägt, utan genom hjertats uttryck. Rosenstein 2: 103 (1819). S:t Sévérin deltog ej synligen så mycket i partistriden. Malmström Hist. 2: 137 (1863). Lapphärberget blir .. tillgängligt året om. Nyckeln till detsamma upphänges så synligt som möjligt bredvid dörren. TurÅ 1897, s. 269. Jag hade ingen möjlighet att bedöma, hur små eller stora de kretsar kunde vara, som stod bakom de synligt agerande. Wigforss Minn. 2: 262 (1951). — särsk.
α) (†) ss. bestämning till adverb: synbart, märkbart. Hanen, som är synligen mindre än Honan, är (osv.). VetAH 1786, s. 141.
β) (i formen synligen) (numera bl. arkaiserande l. med ålderdomlig prägel) i synlig gestalt; öppet; svårt att skilja från c. Jagh förstår ther medh (dvs. att Kristus är uppstigen till himlen) så myket efter såsom orden lyde, Nembligen, at Jesus Christus min Herre är opfaren ifrån iordenne til himbla, synligen j sine Apostlars åsyn och närwaro. Carl IX Cat. L 4 a (1604). Dhet hin håle sielff synligen icke beställer, dhet vthrättar han genom sin wärcktyg, i. e. Onda Menniskior. Grubb 353 (1665). Wi hafwe många Exempel på, att djefwulen har kommit synligen till spelelag. Murbeck CatArb. 1: 475 (c. 1750). Så fann Jesus ibland tio räddade blott en enda tacksam, när Han synligen wandrade på jorden. Rogberg Pred. 2: 223 (1820).
g) bildl., i uttr. den synliga kyrkan, förr äv. församlingen o. d., om kyrkan ss. organiserat trossamfund; motsatt: den osynliga kyrkan. Emporagrius Cat. K 5 b (1669: Församlingen). Den stridande Kyrkan, upprättad och bestående medelst Guds Ord och Sacramenterna, kallas .. synlig, om man .. afser desz nödwändiga yttre bestånd i trosbekännelse, samhällsförfattning och lif. Anjou Kyrkoh. 2 (1842). Den äldre evangeliska teologiens gärna brukade distinktion mellan den osynliga och den synliga kyrkan. Aulén AllmTron 319 (1923).
2) (†) skenbar; motsatt: verklig. Hvarken Solen genom sin synliga rörelse, eller stjernan genom verklig rörelse. Melanderhjelm Astr. 2: 68 (1795). Möller (1807).
3) (†) lämplig l. tillrådlig o. d. Till thett trettondhe hafwe wij och för godh, schickeligh och synligh befunnit den ordningh och process, som Hans Kiärlighet och Kongl. M:t hafwer bruket på thenne Rijkzdagh uthi sammankompster, propositioner och swar. RA II. 2: 266 (1617).
4) [sv. dial. synlig, ståtlig, vacker, prydlig] eg. pregnant anv. av 1: som syns l. märks tydligt; som är framträdande l. imponerande (i fråga om växt l. utseende); motsatt: osynlig (se d. o. 2); anträffat bl. i avledn. SYNLIGHET.
-GÖRA, -ande. göra (ngn l. ngt) synlig(t) l. förnimbar(t); rikta uppmärksamheten mot (ngn l. ngt); äv. bildl.; jfr synbar-göra. Naturen är anden synliggjord, anden åskådlig. Leopold 4: 152 (c. 1820). De ännu praktfulla lemningarne af dessa Thermer, mosaikgolf m. m. hafva, under det Mazziniska triumviratets tid blifvit uppröjda och synliggjorda. Bremer GVerld. 2: 173 (1860). Sträfvan att synliggöra gränser, som icke kunna synliggöras. 2NF 15: 469 (1911). Partiklar, vars storlek är mindre än 0,0005 mm, kan vi icke se i ett mikroskop. Men vi kan synliggöra partiklar ned till 0,000004 mm. Bergholm Fys. 4: 38 (1957). Trotzig Svek. 9 (1966; i p. pf., om rädsla). Det är viktigt att man synliggör mobbaren och visar hur liten och ynklig den som plågar andra egentligen är. SDS 6 ⁄ 10 1992, s. B1.
1) till 1: egenskapen l. förhållandet att vara synlig; äv. konkretare, om ngt synligt; äv. bildl. Serenius Mmm 2 a (1734). Så snart detta Kräk (dvs. gråsuggan) sätter sin inra Skal-läpp, så öfvertäckas därigenom sistberörde synligheter (dvs. bl. a. violetta band), äfven som den yttre läppen blifver tjockare. VetAH 1793, s. 101. Såsom högre empirist .. visar sig Thorild, när han, öfvergående till en objektiv bestämning af det skönas begrepp, säger, att skönheten är synligheten eller skenet af den rena varelsen eller det fullkomliga. Nyblæus Forskn. I. 1: 290 (1873, 1879). På astronomiskt håll uppges tiden mellan den gamla månskärans försvinnande och den nya skärans synlighet utgöra 2 till 5 dagar på Roms, Atens och Babylons breddgrader. Tallqvist MånMyt 195 (1947). En fotgängare .. är inte skyldig att vidtaga några åtgärder för att öka sin synlighet. BilskolLb. 272 (1959).
2) [delvis pregnant anv. av 1] (†) till 4: egenskapen att vara framträdande l. imponerande i fråga om växt l. utseende o. d., storväxthet l. vackert utseende; motsatt osynlighet (se d. o. 2). Han haffuer ingen synligheet eller fägrind. LPetri Jes. 53: 2 (1568). Ingen synligheet eller fägrind war på hela hans lekamen. Dens. ChrPina h 3 b (1572).
Ssgr (till synlighet 1): synlighets-grad. grad av synlighet. En av Lowells värdefullaste undersökningar var hans statistiska bestämning av kanalernas synlighetsgrad (på Mars) under olika årstider. Bergstrand Astr. 420 (1925).
-tid. tid för ngts synlighet, tid varunder ngt är synligt. Från tvenne observationsorter, vilkas inbördes avstånd var bekant, företogos samtidiga observationer av meteorernas väg på himlen, synlighetstider etc. Bergstrand Astr. 519 (1925).
Spalt S 15665 band 33, 2000