| Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
TÖLIG tø3lig2, adj. -are. adv. -T.
(vard.) tjatig l. enahanda; äv.: jobbig l. tråkig. (Rimordet) bör verka ständigt återljudande men ej töligt. Fröding hos Landquist Fröding 87 (c. 1908). Voro vi på en konsert i kyrkan av Lundastudenter. Ganska samtaget och ”töligt”. Hamilton Dagb. 1: 286 (1915). Redaktör Lundkvist stånkar och stönar ända från allra första numrets ledare (”Jäävlar, vad töligt å behöva skriva en inledning”). DN 23 ⁄ 11 2006, s. A6.
Spalt T 3713 band 36, 2010