| Publicerad 2004 | Lämna synpunkter |
TERRASSERA tær1ase4ra, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
I.
1) (†) betäcka l. förskansa (ngt) med jord(vall). Rålamb 8: 139 (1691). Terrassera .. (dvs.) betäcka eller förskansa med jordwall. Pfeiffer (1837).
2) om person: anlägga l. anordna (ngt) i terrassform l. avsatser; bygga (ngt) terrassformigt l. i avsatser; äv.: bygga terrass(er) på (ngt); i sht i p. pf., särsk. i mer l. mindre adjektivisk anv.: anlagd l. byggd i terrassform osv., försedd med terrassanläggning; ss. vbalsbst. -ing äv. dels konkretare, om enskild omgång av terrassering (i ovan anförd bet.), dels konkret om terrassanläggning. Wallin Bref 184 (1849). Sysselsättningen för de manliga sjuke (har) .. måst inskränkas .. sedan det betydliga arbetet med terrasseringen af backsluttningen fullbordades. SundhetscollBer. 1857, s. 163. Bergens kala sidor äro öfverallt terrasserade. SDS 1901, nr 168, s. 1. Nedanför huset terrasserade han sluttningen mot ån. Nilsson HistFärs 188 (1940). En terrasserad åker, där avsatserna uppbyggas av massiva lavablock. Ymer 1950, s. 254. De olika våningsplanen är terrasserade och på taken växer vilda blommor. SvD 12 ⁄ 9 1997, s. 11. Det finns terrasseringar kvar i trädgården och de gamla odlingskvarteren kan skönjas. DN 23 ⁄ 5 1998, s. C2.
3) (i sht i fackspr.) om naturfenomen o. d.: bilda l. dana (ngt) i terrassform l. avsatser; särsk. (o. företrädesvis) dels i p. pf.: bildad osv. i terrassform osv., dels ss. vbalsbst. -ing (o. i denna anv. äv. konkretare). (Jord)flytning åstadkommer i landskapet rätt vackert framträdande terrassering i stort af fjällsluttningarna. Sjögren Torneträsk 46 (1909). I Pallaresas dal är terrasseringen .. regel i hela sandstensbältet. SydsvGeogrSÅb. 1925, s. 177. Moränbackar och strandvallar .. äro ofta terrasserade av kreatursstigar. TurÅ 1939, s. 257.
4) (i fackspr.) med avs. på väg l. järnväg l. hårdgjord yta o. d.: uppföra bärande, plan underbyggnad (i olika skikt) för; vanl. med inbegrepp av schaktning; äv.: (särsk. för järnvägsspår o. d.) anlägga (vall o. d.); särsk. (o. i sht) dels i p. pf., dels ss. vbalsbst. -ing (o. i denna anv. äv. konkretare, om enskild omgång av terrassering). Terrasseringen af en häst-jernväg kan .. blifva föremål för intressanta mathematiska beräkningar. Agardh o. Ljungberg I. 2: 279 (1853). Rörande arbetet å jernvägen vid Marianelund kunna vi .. berätta .. att 1 1 ⁄ 2 eng. mil redan terrasserats. AB 1869, nr 286, s. 2. (Det är lämpligt) att för järnvägsspåret terrassera en särskild banvall, jämnlöpande med landsvägsbanan och skild från denna genom ett dike eller en trädrad. TT 1903, V. s. 36. Ackumulatorlokomotivets höga vikt, som erfordrar gröfre räls och stabilare terrassering. HufvudkatalSonesson 1920, 7: 41. Terassering (dvs.) schaktnings-, sprängnings- eller utfyllningsarbeten för bildande av vägkropp och vägdiken. TeknVet. VoV. 2: 295 (1928). TNCPubl. 89: 186 (1988).
II. (†) slå (ngn l. ngt) till marken; äv. bildl.: besegra, övervinna. Således ser man, att man ej skall resonnera med detta folk utan terraszera det. AJourn. 1815, nr 223, s. 3. Terrassera .. (dvs.) öfwerwinna, slå till marken. Pfeiffer (1837). Ekbohrn (1868).
Spalt T 890 band 34, 2004