Publicerad 2005   Lämna synpunkter
TISDAG ti4s~da1g l. (vard.) ti4sda l. tis4da, r. l. m.; best. -dagen ti4s~da1gen l. 4~01 l. 3~20 l. (vard.) -dan ti4sdan l. tis4dan; pl. -dagar ti3s~da2gar l. 4~10 l. 4~01.
Ordformer
(tids- (-dz-) 1587–1747. tiis- (-ij-, -ss-, -sz-) 1540–1745. tijdes- c. 1607. tis- 1521 osv. tiss- (-sz-) 1617–1670. tist- 1536 (: huitatistdagen). tydz- 1699. tys- 1709. tÿs- 1577. tyss- 1652)
Etymologi
[fsv. tisdagher; jfr fd. tisdagh, dan. o. nor. bm. tirsdag, fvn. týsdagr, nor. nn. tysdag, fht. ziestag, feng. tīwesdæg, (eng. tuesday); efter lat. dies Martis, Mars’ dag, tisdag, ssg av gudanamnet Tyr o. DAG]
om (enl. internationell standard sedan 1973) veckans andra (l. enl. ä. uppfattning, tredje) dag. Idag är det tisdag. Vi ses på tisdag. Julafton infaller på en tisdag i år. Första tisdagen i juni. Hon brukar vara ledig på, om tisdagarna. De tänker stanna till (på) tisdag. Natten till tisdag ska det bli regn. Tisdagen nest efft(e)r kiere søndag. SthmSkotteb. 3: 187 (1521). Skall sam(m)e päning(er) wara wthe nu om tidzdagen nest kom(m)and(is). TbLödöse 22 (1587). Beplictade han sigh ath willa komma thil h(enne)s n(åde) nu på tidzdagh nest kommendis. TbLödöse 226 (1590). (Borgmästarna tillsades) at the .. tillholla stadzens inwånare holla sabbatz daghen heligh, at på Söndagar .. inga bröllop här effter hollas må .. vthan om Tidzdaghen, eller om andra söchnedaghar. ConsAcAboP 1: 4 (1640). Det var om en tisdag. Strindberg NRik. 181 (1882). På tisdag skall man flytta från en bostad till en annan, om man skall komma att trifvas. Norlind AllmogL 475 (1912). Tisdagen den 20 december 1949 firade Svenska Akademien .. sin högtidsdag. 3SAH LX. 1: 7 (1949). — jfr FASTLAGS-, FET-, PANNKAKE-, PINGST-, PÅSKA-, SOVE-, STENKAKS-TISDAG. — särsk. i vissa uttr.
a) i tisdags, förra tisdagen (förr äv. i sådana uttr. som i tisdagse, förleden tisdags), sistlidna tisdag. Th(et) store tiuffuerj, som i tÿsdagz om natten nu nästförliden skeedde vpå Stockholmz slott. 2SthmTb. 5: 217 (1577). Förleden Söndags, Måndags och Tisdags .. beginge wi wåra bönedagar. Swedberg SabbRo 1653 (1689, 1712). Carl XII Bref 33 (1699: i tydzdagse). Förra tisdagen blev det seger mot Luleå. GbgP 15 ⁄ 11 2002, s. 36.
b) (numera bl. i skildring av ä. förh.) vit(a) tisdag, ss. benämning dels på fettisdagen, dels på tisdagen i påskveckan; jfr FET-TISDAG, SVART-MÅNDAG, VIT-TISDAG. Dagarna i påskveckan heta: svarta måndag, hvita tisdag, dymmelonsdag (osv.). Sundén AllmogelVg. 84 (1903). I Skåne (skulle) fastlagstisdagen, eller som det där hette hvita tisdag, allt husfolket hafva pannkakstraktering, på det att mjölet af årets gröda måtte bli hvitt. Fatab. 1913, s. 162.
Ssgr: A: TISDAG-KVÄLL, -MORGON, se B.
B: TISDAGS-AFTON. [fsv. tisdags aptan] jfr afton 1 o. -kväll. Sturzen-Becker HinsidSund. 2: 49 (1845). —
-KVÄLL. (tisdag- 1943 osv. tisdags- 1889 osv.) jfr -afton. Björkman (1889). —
-MORGON. (tisdag- 1987 osv. tisdags- 1632 osv.) Om Tisdags mårgonen gick åther Anders Boij till denne Wellam. RP 2: 203 (1632). —
-NUMMER. jfr nummer 7 a. Lundell (1893). —
-SOPPA. sluring (se d. o. 2); äv. bildl.; jfr soppa, sbst.1 2. Hagdahl Kok. 147 (1879). Ja, ni fruntimmer har goda dagar nu för tiden; tänk på våra författarinnor! Ölsupa; tisdagssoppa, lite variationer på andras tema och de utnämnas till jättesnillen af Lilla Sakris! Strindberg GötR 90 (1904). Tisdagssoppa med helgryn, kålrötter och potatis kokt på spadet av måndagens salta bringa. Linder Tid. 65 (1924).

 

Spalt T 1615 band 34, 2005

Webbansvarig