| Publicerad 2006 | Lämna synpunkter |
TOUCHERA tωʃe4ra l. tu-, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
1) fysiskt beröra (ngn l. ngt), vidröra, snudda vid; äv. oeg.; särsk. (o. numera i sht) i fråga om ridsport l. biljard l. fäktning; ofta utan obj.; förr äv. i p. pf.: lätt angripen. Touschera med spöt. Ehrengranat Ridsk. II. 2: 105 (1836). Touchera eller arrosera – att helt svagt, nästan omärkligt vidröra en annan boll. HbiblSällsk. 2: 100 (1839). Min läkare påstår att min lever är lindrigt tuscherad. Blanche Bild. 1: 96 (1863). Paris skall endast toucheras då och då; stanna är farligt. Strindberg Brev 10: 314 (1894). Hellsten Florettf. 15 (1922). — särsk.
a) (i ä. fackspr.) undersöka gm att känna (på kroppsdel o. d.), palpera. Grossessen (kunde) likväl genom touchering icke .. bestämmas. TLäk. 1835, s. 53. LbKir. 3: 133 (1922).
b) (i sht i ä. fackspr.) beröra l. bestryka (sår l. svullnad o. d., i sht med lapis). Jag toucherade stricturen .. (med brännmedel) 6 gånger. VetAH 1810, s. 128. (Doktorn) toucherade mig i halsen med lapis. Johansson Dagb. 1: 161 (1876). SvOrdb. (1986).
2) (†) i icke fysisk mening: beröra l. röra (ngn l. ngt); särsk. dels: röra, angå, dels: känslomässigt röra, gripa; äv.: förorätta l. skada. Medh ett ordh att touchere dedh Danske väsendet, så hafver fuller varit H. K. M:ttz mening (osv.). AOxenstierna 6: 286 (1631). Såsom saken (om religionsutövning) vore vichtig och toucherade hans Konung, altså ville han der om taala med den Kongl. Regeringen. RP 8: 497 (1641). Ingen bör förmenas att .. klaga .. när någon ohemult och medh ährerörige och obevijslige beskyllningar blifver antastad, som eens heeder och embete toucherar. RARP 9: 360 (1664). Huru högt migh wår .. fahrbrors dödh hafr toucherat. SvBrIt. 2: 18 (1690). The falske och Theras Majesteter toucherande rychten. 2PrästP 2: 73 (1723). Ekbohrn (1904).
Spalt T 2180 band 35, 2006