Publicerad 2007   Lämna synpunkter
TRASS tras4, förr äv. TARRASS l. TERRASS, sbst.2, l. TRAST, sbst.1, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(taras 1789. tarras 1758–1815. tarrass (-r-) 1889. terras 1815. terrass (-r-) 1855–1889 (: terass-sand). trass 1770 osv. trast 1789–1797)
Etymologi
[jfr d. tras, tarras, nor. bm. trass, t. trasz, tarasz, eng. trass, tarras; sannol. av nl. tras, tarrasse, terras, (av ett icke anträffat mnl. ord) av ffr. terrace, terasse, lera, murbruk o. d., av lat. terracea (se TERRASS, sbst.1). — Jfr TRASSEL, sbst.2]
(i fackspr.) grå l. grågul, porös vulkanisk tuff som förekommer i sht i Rhenska skifferbergen på Rhens västra strand; särsk. om krossad l. pulveriserad sådan tuff avsedd för l. använd till beredning av hydrauliskt murbruk. Cronstedt Min. 182 (1758). Tarras .. liknande en bränd lera, pipig och poreus som en pimssten. Rinman 2: 966 (1789). De lerjords- och kiselsyrehaltiga substanser (Puzzolan, Trass), som icke sjelfva hårdnade under vatten, men väl efter blandning med fet Kalk erhöll denna egenskap. Ekenberg o. Landin 186 (1889). Dravnieks ByggOrd 292 (1988).
Ssgr: TRASS-BROTT. plats för brytning av trass. Den öfra delen, som utgör taket af trassbrottet .. består af en mera Kalkartad sten- och jordblandning. Rinman 2: 965 (1789). Berzelius o. Palmstedt Brevväxl. 1: 275 (1828). —
-CEMENT. 2NF 4: 1419 (1905). Trasscement, en typ av hydraulisk kalk, som erhållit denna egenskap genom tillsats av pulveriserad trass. 2SvUppslB (1954). —
-MURBRUK. (†) murbruk som bl. a. innehåller trass o. som har förmågan att hårdna under vatten. Till rent trass-murbruk .. tages på 1 del kalkgröt vanligen 2 delar trass. Rothstein Byggn. 161 (1856). TT 1877, s. 236.

 

Spalt T 2376 band 35, 2007

Webbansvarig