| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VEXERA (numera bl. i ssgr vexi4r~), v. -ade. vbalsbst. -ARE (†, Linc. (1640), Wollimhaus Ind. (1652)).
(† utom i ssgr) trakassera l. ansätta; i sht i ssgr äv.: lura. G1R 21: 51 (1550). (Vissa biskopar) lade sig på sijn Slott och feste, pockade och wexerade Rijckezens Herre så mykit them syntes. Svart G1 125 (1561). Han föll uthi een farlig siukdom, huilken honom vexerade i 27. wekor. VDBötB 1643, s. 354. Henrich Lindholm anklagades för det han vexerat novitium Petrum Böös så at ögat warit igenswullit. UUKonsP 14: 172 (1680). Ehuru hans fiender .. hafwa oroat och vexerat honom wid många Ting och stämmor. VDAkt. 1783, nr 318. Auerbach (1916).
2) (†) jfr -krus. Vexirglas .. (dvs.) kärl ur hvilka man endast under vissa förhållanden kan dricka, tantalusbägare. Adler Meyer 606 (1895). —
-KRUS. [jfr t. vexierbecher] (i sht förr) om skämtkärl. Hammarstedt o. Erixon NordMAllmog. 7 (1918). Skämtkrus eller vexierkrus .. utformat så att det måste drickas ur i ett enda drag, därför att man inte kunde ställa det ifrån sig med vätska i. Gavel Fleming o. Honour LexKonsthantv. 600 (1989). —
-LÅS. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om lås som försetts med hemliga o. mer l. mindre invecklade anordningar för att förhindra att det öppnas av obehöriga. En .. (fransman) uppfann ett vexérlås med skrämskott, som brann af, när en oinvigd sökte öppna låset. 1MinnNordM X. 3: 5 (1885).
Spalt V 858 band 37, 2017