| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÄGRETT ägret4, om djur f. (l. m.) l. r., om sak r. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) [möjl. elliptiskt för ÄGRETT-HÄGER] ägretthäger. FoFl. 1910, s. 254. Det är gott om flodhästar, pelikaner och aigretter. Wilhelm BrJeanne 85 (1921).
2) ryggfjäder på l. från ägretthäger (jfr HÄGER-FJÄDER); äv. (o. numera företrädesvis) sammanfattande, om busklikt knippe med sådana fjädrar (avsett l. buret ss. (huvud)prydnad) (jfr HÄGER-PLYM; äv. allmännare, om sådan prydnad med fjädrar av annat slag, förr särsk. i ssgn TAGEL-ÄGRETT). 4 st fieder boquetter med Egretter för 400 (daler). KlädkamRSthm 1666, s. 124. I stället för Egrett (på sparlakanet) finnes hwita fiedrar. HusgRSthm 1739, s. 363. På håret synes en ”ägrett” af rosa plymer med diadem af briljanter och safirer. Lundin NSthm 318 (1888). Flera enskildheter känner man igen såsom ägretten på huvudbonaden. Fornv. 1947, s. 142. — jfr HÄGER-ÄGRETT.
3) (med juveler utsmyckad) hållare för ägrett (i bet. 2) l. för huvud(bonad) avsett juvelsmycke i sig utformat ss. en liten sådan ägrett. Så har Hans Durchleuchtighet förärt hwar och en af dem en kostbar aigrette af Diamanter. PT 7/10 1751, s. 2. Bakom denne Aigrette upreste sig en Hägerplume. SP 14/2 1801, s. 1. En aigrette eller plym af guld, öfwerdragen och fullsatt med äkta rosenstenar. KristianstBl. 3/11 1860, s. 3. — jfr DIAMANT-ÄGRETT.
-HÄGER. zool. om hägerarten Ardea alba Lin., vit häger (i ä. zoologisk systematik förd till släktet Egretta T. I. Forster (kännetecknat av prydnadsfjädrar på rygg o. nacke); förr äv. allmännare, om detta släkte). Hopar af fallna träd, hvilka bebos af hvita egretthägrar, spöklika storkar och ensliga fiskhägrar. Lindström Bates 136 (1872). Långt sällsyntare .. är den stora ägretthägern .. Den är en utomordentligt slank och vacker fågel, helvit med gul iris, svart näbb och svarta ben. FoFl. 1943, s. 72.
Spalt Ä 74 band 39, 2023