Publicerad 2021   Lämna synpunkter
ÅBOENDE, sbst.2, m.//ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[substantivering av p. pr. av ÅBO, v.]
(†) åbo. NoraskogArk. 4: 90 (1647). En noga och grannelig upsigt öfwer Hemmanens Cultiverande af Officeraren och Åboenden eller besittjaren, så at de icke måge förfalla i widare Ruin och Ödesmål. LMil. 1: 69 (1680).

 

Spalt Å 17 band 38, 2021

Webbansvarig