| Publicerad 2021 | Lämna synpunkter |
ÅDERLÅTA å3der~lå2ta, v. -låter, -lät, -låtit, -låten (se för övr. LÅTA). vbalsbst. -AN (†, BOlavi 80 b (1578), IErici Colerus 1: 6 (c. 1645)), -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.), -ERSKA (se avledn.).
1) (i sht förr) (i medicinskt syfte) öppna åder o. tappa (ngn, äv. kropp l. kroppsdel o. d.) på blod (i ä. tid ss. allmänt förekommande behandlingsmetod för att få förmodat sjukt blod att lämna kroppen); äv. dels utan obj. l. med obj. ersatt av prep.-uttr., dels med refl. obj. (se a); numera i sht ss. vbalsbst. -ning (se b); jfr KOPPA, v.1 1, ÅDER-SLÅ. VinkällRSthm 1583. Hofslagaren tillkallades, hwilken och Hästen åderlåt, samt elliest på alt sätt skiötte. VRP 3/5 1732. (Kyrkoherden beklagade sig) at han wäl hade en klåckare i Socknen som kunde åderlåta, något läsa och skrifva, samt anwända några husmedel i wissa sjukdomar, fast utan någon ordning och pålitelig anledning. Hagberg DödGäst. 61 (cit. fr. c. 1750). Åderlåta på foten. Nordforss (1805). Jag föll i feber och i stället för att gå och sjunga hos fru Fredenheim blef jag åderlåten och fick gå till sängs. Ahnfelt HofvLif 1: 133 (1880). Hennes järnvärden har stigit och hon ska tappas på blod efter tävlingen. Susanne måste åderlåtas fyra–fem gånger om året och är därefter inte tävlingsberedd på en månad. GbgP 26/3 2010, s. 62.
a) med refl. obj.; särsk. i uttr. låta åderlåta sig. Ingen skal sigh ådherlåta för än han är tiye åra gammal. BOlavi 94 b (1578). (Lord Byron fick) en snufwa, som nödsakade honom att gå till sängs. Han wägrade att låta åderlåta sig, hwilket troligen skulle hafwa räddat honom. MalmöTidn. 1824, nr 25, s. 3.
b) ss. vbalsbst. -ning (äv. -ande, förr äv. -an), om förhållandet l. handlingen att åderlåta ngn l. ngt l. att ngn l. ngt åderlåts; äv. konkretare; jfr VENESEKTION, ÅDER-SLAG. Ps. 1567, Kal. s. C 1 a. Åderlåtan är gott för döffheet. BOlavi 22 a (1578). När åderlåtande är öfwerståt och Blodhet hafwer satt sigh, skal man see effter hwilken thera aff Wätskorne öfwer sin proportion hafwer tiltaghet. Palmchron SundhSp. 313 (1642). En Fransösk Medicus .. demonstrerar nyttan af åderlåtning uti kåppor, uti starckt Yrande ock Phrenesie. VetAH 1740, s. 375. Tvenne gånger om året, höst och vår, hållas åder-möten, der .. hofslagaren förrättar behöflig åderlåtning och munrensning. Hazelius Förel. 99 (1839). Är febern mycket häftig, göres en liten åderlåtning och gifwes salpeter 1–2 ort, 3 gånger om dagen. Lundberg HusdjSj. 25 (1868). Blodavtappning i form av åderlåtning, koppning eller blodiglar var .. ännu under 1800-talets förra hälft läkekonstens viktigaste terapeutiska hjälpmedel. Bergstrand SvLäkS 205 (1958). — jfr ARM-ÅDERLÅTNING.
2) (†) i oeg. l. utvidgad anv. av 1, i fråga om behandlingsmetod för sjuka träd varvid skåror ristas i barken; jfr KOPPA, v.1 2. Ett annadt maner ähr och adt åderlåta trän, som man kallar, när the intet ähre friske, Nämblig adt man ristar up barken ifrån offwan och till nedan. Rosenhane Oec. 110 (1662). Om gamla träd ej wilja bära fruckt, eller om thet är siukt .. at hwarken beskiärande eller åderlåtande wil hielpa, så skiär man thet af neder om Cronan. Broocman Hush. 4: 46 (1736).
3) i bildl. anv. av 1, särsk. med tanke på den förlust av blod som åderlåtande medför: tillfoga (ngn l. ngt) stor l. betydande skada; särsk.: göra (ngn) svag l. kraftlös l. fattig, utarma; äv. dels: förmå (ngn) att ge ut (oskäligt mycket) pengar, skinna (se SKINNA, v. 2 a), dels: tömma (kassa l. börs o. d.) på pengar; ofta ss. vbalsbst. -ning (särsk. konkretare). Ja mången har, at han ej mer fått slakta, gråtit, / Som hela rotar med sin arm har åderlåtit. Lohman Vitt. 392 (1725). Ett krig, som .. tömt hans skattkammare och åderlåtit hans folk. Adlerbeth Ant. 2: 108 (c. 1815). De tillfälliga åderlåtningar, historien omförmäler under namn af förföljelser mot de kristna, uttömde ingalunda kyrkans kraft. Cavallin o. Lysander 2: 311 (1876). Vi veta intet verksammare medel att låta en fiende känna krigets förbannelser än att förstöra hans egendom och åderlåta hans börs. VL 1894, nr 58, s. 2. ”Träaffärerna tyckas gå utmärkt”, sade han. ”Det skadar ej att åderlåta träpatronerna”. Aminoff Krigsg. 414 (1904). Om man räknar med ett inom en nära framtid utbrytande krig .. torde Västeuropa bli offer för mycket svåra åderlåtningar innan avgörandet nåtts. MorgT 1948, nr 280, s. 4. Det kommunistiska Kina åderlåts svårt av skattesmitning. GbgP 7/3 1994, s. 15.
-INSTRUMENT. (förr) jfr instrument 1 b o. -järn. Lovén Anv. 35 (1838). Blodförgiftningen var orsakad af ett orent åderlåtningsinstrument. NerAlleh. 7/2 1891, s. 3. —
-JÄRN. (förr) jfr järn 5 b o. -instrument o. åder-järn. NerAlleh. 22/6 1883, s. 4. Hon visade tvenne åderlåtningsjärn. Hon spände upp fjädrarna och lät de små vassa yxorna springa ut. Salje NattBröd. 342 (1968). —
-KALENDER. (förr) kalender (se kalender, sbst.2 1 a) som innehöll för åderlåtning viktiga astronomiska uppgifter. Fåhræus BlodLäkekH 73 (1924). Så utgavs 1462 en åderlåtningskalender, som bl. a. upplyste om vilka stjärnkonstellationer, som medförde de gynnsammaste verkningarna av ådersnäppans snitt. Kulturen 1956, s. 58. —
-MÖTE. (†) ådermöte; jfr besiktnings-möte a, hästbesiktnings-möte. Ådermöten eller åderlåtningsmöten, der hästarne synas. Agardh o. Ljungberg II. 2: 441 (1856). TjReglArm. 1858, 3: 7.
ÅDERLÅTERSKA, f. (förr) kvinnlig åderlåtare. AB 11/11 1941, s. 14. I övrigt förekommer (i den medeltida räkenskapsboken) endast spridda mer ovanliga yrken, som Birgitta åderlåterska som skattat 1 öre år 1460. HT 1980, s. 286.
Spalt Å 30 band 38, 2021