Publicerad 2021   Lämna synpunkter
ÅLAND (numera bl. i ssgn ÅLANDS-ROT å3lands~), r. l. m.
Ordformer
(ohland- i ssg 1719 (: Ohlandz Wjn). olandt- i ssg 1763 (: Olandt Win). ålan- i ssg 1638 (: Ålansroot)–1807 (: ålansrot). åland (-dh-) 1538 osv. ålandt- i ssg c. 1645 (: Ålandt Wijn))
Etymologi
[fsv. aland; identiskt med ALANT; åtm. delvis folketymologisk ombildning med anslutning till det geografiska namnet ÅLAND]
(† utom i ssgn ÅLANDS-ROT) ålandsrot; jfr ALANT. VarRerV 57 (1538). Näslor och Åland, aff hwario en näffue full. BOlavi 43 a (1578). Nordforss (1805).
Ssgr: A (†): ÅLAND-VIN, se B.
B: ÅLANDS-ROT. [fsv. alands rot] om växten Inula helenium Lin.; särsk. om (del av) sådan växt använd ss. läkemedel o. d.; jfr alant-rot, alunarot, elins-rot, åland. HFinlH 4: 123 (1556). Ålands-Root .. Hon är them myckit god som hafwa ängia i Bröstet, och en kall Maga. IErici Colerus 1: 154 (c. 1645). Pimpernellan såsom ock .. Ålandzrooten och then lille Pepperörten såås i Ny vthi Martio och Aprili. Salé 216 (1664). —
-VIN. (åland- c. 1645–1763. ålands- 1578–1719) (†) vin med tillsats av ålandsrot (använt ss. läkemedel o. d.); jfr alant-vin. BOlavi 158 b (1578). Ty tienar Ålandt Wijn emot Förgifft, ränsar Brystet och Lungorna, borttager kall phlegmatisk Fuchtighet. IErici Colerus 1: 281 (c. 1645). SvSaml. 1: 29 (1763).

 

Spalt Å 94 band 38, 2021

Webbansvarig