Publicerad 2021   Lämna synpunkter
ÅRDA, r. l. f.; anträffat bl. i pl. -or; l. ÅRDRA, r. l. f.; anträffat bl. i pl. årdror (Brahe Oec. 140 (c. 1620; uppl. 1971), Linné Bref I. 6: 375 (1755)) l. årdrer (äv. att hänföra till sg. årder, Brahe Oec. 140 (c. 1580; uppl. 1971)); l. ÅRDER, sbst.2, f.; anträffat bl. i pl. årdrar (GripshR 1556, s. 52, Brahe Oec. 140 (c. 1695; uppl. 1971)) l. årdrer (se ovan); l. ÅLDER, sbst.2, f. l. n.; anträffat bl. i pl. = (Brahe Oec. 140 (c. 1635; uppl. 1971)) l. åldrar (Brahe Oec. 140 (c. 1635; uppl. 1971), Schroderus Comenius 458 (1639)).
Ordformer
(erdrar, pl. c. 1695. ålder, pl. c. 1635. åldrar, pl. c. 1635–1639. årdor, pl. 1555–1740. årdrar, pl. 1556. årdror (-år), pl. c. 1620–1755)
Etymologi
[fsv. arþa; jfr sv. dial. åla, åldra; jfr nor. ore, nor. dial. arde; möjl. till den rot med bet.: foga, passa, som äv. föreligger i gr. ἀραρίσκειν, foga samman, sanskr. arpáyati, befäster, blir kvar, tokhar. B ārwer, färdig]
(†) om fästanordning (av tvinnat material l. kedja o. d.) för dragrem på dragdjurs sele; anträffat bl. i pl. Rep grimor wefflar Årdor och selegiorder (av) Basth. GripshR 1555, s. 27 b. Snoo åldrar och boskapzbåndh. Brahe Oec. 140 (c. 1635; uppl. 1971). På Skaklars .. fremre enda warda the aff Sehlan nedhängde åldrar (antingen the äro kädior, eller remar) tilknäpte. Schroderus Comenius 458 (1639). Wangsstången beslogo formennerna med en klump, ther the fästade alla 8 åsnornas linor, så at ifrån et ock samma centrum skulle dragas af alla, hwilket straxt öfwertygade mig, at det halp bättre under, än knappa de fremste dragarnes draglinor i de följandes årdror. Linné Bref I. 6: 375 (1755).

 

Spalt Å 209 band 38, 2021

Webbansvarig