Publicerad 2023   Lämna synpunkter
ÖDSLITEN, p. adj.
Ordformer
(ö- 1856. öd- 1773–1893)
Etymologi
[sv. dial. ösliten; ssg till sliten med den förled med bet.: lätt, utan svårighet, som äv. föreligger i ÖDMJUK]
(†) om person: som sliter (mycket) på sina kläder. Sahlstedt (1773). De (barn) som erhålla alla sina första kläder af nytt, blifva ganska öslitna. Rääf Ydre 1: 120 (1856). Lundell (1893).

 

Spalt Ö 43 band 39, 2023

Webbansvarig