| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
1) om frukt l. frö l. säd o. d.: mer än fullmogen l. alltför mogen (se d. o. 1) (o. därmed mindre lämpad att användas l. förtäras o. d.); äv. mer l. mindre bildl. (jfr 2). Övermogna tomater, bananer. Ändteligen togs .. (säden) öfvermogen up, sedan den utstått nog frost. VetAH 1749, s. 205. Omogen öfvermogen eller skämd frukt .. framkalla lätt diarré eller annan magsjukdom. Walin Födoämn. 147 (1906). Anatole France .. är i eminent grad den mogna, för att inte säga övermogna frukten av det slutande 1800-talets förfinade kulturliv .. en frukt, som masken redan börjat förtära inifrån. Strömberg ModFrLitt. 30 (1931).
2) motsv. mogen 2 l. i allmännare l. bildl. anv. av 1: som utvecklats l. bestått l. lämnats utan åtgärd under längre l. alltför lång tid (o. därmed erhållit mindre önskade egenskaper); förr särsk. dels om hemman, dels om metall (jfr mogen 2 g); äv. om person (jfr mogen 3, 4, 6); jfr 1. Måste .. där hän sökas, at de öde och öfwermågne hemman uptages och cultiveras. LMil. 1: 45 (1680). Öfvermoget eller järnblandadt guld. VetAH 1764, s. 228. Den något öfvermogna 29-åriga skönheten. SP 4/2 1831, s. 4. Att ynglingar, som ämnade sig till statens tjenst, stelnade vid högskolan under sträfvande efter en förment högre bildning, hvarigenom de ofta, om äfven mogne för lärdoms-banan, dock finnas öfvermogne för praktiska värf. 2SAH 24: 135 (1848). Konversationen var .. den längst drifna uttrycksformen för hela den mogna och öfvermogna civilisation, som var det sextonde århundradets. Söderhjelm ItRenäss. 212 (1907). Grönskan var övermogen och bebådade höst. Kåhre Strandh. 74 (1933). särsk.
a) med. motsv. mogen 2 c, om grå starr. Efter uppnådd mognad (vid grå starr), fortgå de regressiva förändringarne .. Genom vattenförlust minskas linsens volym, hvarigenom kammarens djupled ökas och irisplanet ställer sig mera verticalt. Starren säges nu vara öfvermogen. Löwegren Ögonsj. 296 (1891).
b) i sht skogsv. motsv. mogen 2 d, om skog l. träd l. virke o. d. SD 12/3 1825, s. 3. Trakter, där hastigt tillgodogörande af den öfvermogna skogen kan vara af behofvet påkalladt. TT 1898, Byggn. s. 66. Mogenhetsklass 2 omfattar sådana äldre, dock ej i högre grad övermogna eller skadade träd, vilkas avverkning är ur skogsvårdssynpunkt önskvärd. SFS 1933, s. 305.
c) motsv. mogen 2 e, om matvara l. dryck o. d. En del mogen och öfvermogen Ost slutrealiseras. Barometern 18/10 1890, s. 1. Många ekoviner (är) kärva, övermogna. DN 28/3 2004, Söndag s. 21.
Avledn.: övermogenhet, r. l. f. särsk. (numera bl. tillf.) till -mogen 2: övermognad (se d. o. 2). Bräders och plankors nedsatta pris, i följd af materielens öfwermogenhet. Umebl. 3/1 1868, s. 2. Den kananeiska kulturen synes .. redan tidigt nått en öfvermogenhet, som i förening med bristen på en fast central statsmyndighet gjorde det möjligt för stammar med friska och oförbrukade krafter att tränga in i landet. Bibelforsk. 1917, s. 383. —
(II 8) -MOGNA, förr äv. -MOGNAS, v. dep. bli övermogen (se särsk. -mogen 1 (jfr mogna, v. 1)). (Plantorna) må wäl öfwer mognas, ty Frööt faller intet där uthur. Rålamb 14: 10 (1690). Den bekanta aptitretande doften av övermognad frukt. Blomberg Överg. 58 (1915). Vinbär övermognar inte lika fort och kan slutskördas vid ett enda tillfälle. LantbrABC 136 (1980). —
1) motsv. -mogen 1. Man skulle således tycka sig hafwa mer att frukta för .. (potatisarnas) öfwermognad, än för deras omogenhet. WenersbgT 20/7 1815, s. 4. Hvetet lemnar vid öfvermognad mera kli samt sämre mjöl. Arrhenius Jordbr. 2: 17 (1860). Faktum är att mycket vi äter är som bäst och godast precis före övermognad och kastas helt i onödan. SmålP 15/7 2016, s. C11.
2) motsv. -mogen 2; jfr övermogenhet. Så att äfwen i hans skönare Engels-ansigten ofta framskymtar en öfwermognad, som gränsar nära till förwiszning. SvLitTidn. 1817, sp. 596. När .. (skogen) är på väg att öfvergå till hvad man kallar öfvermognad. AB 23/3 1846, s. 3. En del marknader visar redan tecken på övermognad. SvD 5/6 1993, Näringsliv s. 3. —
(II 7 a) -MONITÖR. (förr) KrigVAT 1836, s. 273. Hela skolan (undervisades) i ett enda rum, som sålunda stundom kunde rymma 1,000 lärjungar, fördelade i en mängd grupper (klasser), under ledning hvar och en af sin monitör, i sin ordning öfvervakad af en eller flera öfvermonitörer. 2NF 33: 455 (1922). —
(II 7 a) -MONTÖR. (numera i sht i skildring av ä. förh.) särsk. motsv. montör b (särsk. liktydigt med: linjemästare). SDS 8/11 1894, s. 4. Vi (söker) till elektriska avdelningen en övermontör med god kännedom om kopplingsschemor och automatikutrustningar. SvD(A) 29/4 1966, s. 6. Linjemästare (övermontör) vid elektriskt distributionsföretag. NordYrkesklassif. 15 (1978). —
-MORALISK.
1) (numera bl. ngn gg) till II 1 d: som är höjd över l. ligger bortom det moraliska (se moralisk 1). Midt i det alldeles sönderslitna verldsvimlet ter han sig .. så upptagen i en öfvermoralisk sfer, att han .. icke vet af skilnad mellan godt och ondt. Lysander Faust 93 (1875).
2) till II 8: överdrivet l. alltför moralisk (se d. o. 7). Sådana genomtråkiga dygdemönster som .. den öfvermoraliskt uttråkande fru Dahl. EskilstP 3/2 1892, s. 2. Du är ju inte bara moralisk, du är öfvermoralisk. Söderberg AllvLek. 124 (1912).
Spalt Ö 572 band 39, 2023