| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
1) (†) övre l. högre; motsatt: nedre l. lägre (o. ofta i förb. med nedrig (jfr NEDRIG 4, äv. 8)). Om hwilka, såsom och om Hofftienare, öffrighe och nidrighe, tilförenne widlyfftigt är handladt. Paulinus Gothus Arch. 124 (1630). Efter det wore på tapeten, at låta uplaga den öfriga wåningen för RäkneClassen och 1:ma, som dit skulle komma at flyttas. ÅbSvUndH 68–69: 183 (1752). De öfrige Classerne böra göra skäl för alt hwad de läset i Gymnasio. ÅbSvUndH 68–69: 388 (1800).
2) (†) överskjutande; överflödig l. onödig; äv. i mer l. mindre neutral kvantitativ bet., i gen. i adverbiell l. partitiv anv., i uttr. intet övrigs, inte mycket l. nämnvärt l. alls. Huilke Wåre Borgare .. före mere godz inn i Rijkedt, änn thed war wärdt the uttförde .. skall sådant öfwericht godz .. förtulladt blifue. Stiernman Com. 1: 128 (1552). Till sådant kunne I för edhre personer, såsom udi edre unge åhr och ålder, som och så i sådane vichtige handlinger inthett öffverigx öffvede eller förfarne våre, inthett annedh svare. G1R 25: 205 (1555). Jagh tager Gudh till vitnes, att jagh detta icke moverar för nogen öfvrigh ehregirighett. OxBr. 5: 52 (1613). At .. (det) Taer bort hwad öfwrigt syns, vndsätter hwad som tryter. Lucidor (SVS) 377 (1674; uppl. 1997).
3) (utom i slutet β numera bl. ngt ålderdomligt) som är l. finns kvar l. återstår (att tillgå), kvarvarande l. resterande (se RESTERA, v.1 1 a); särsk. i förb. med bestämning inledd av prep. (ut)av o. angivande den förutvarande större mängden; äv. substantiverat; jfr 4 o. KVAR I (2,) 3. Topsucker. Öfrigt sedan förra året – 9 Top(par) Melis. 2VittAH 8: 101 (1540). Tagh sielfue (kardborre)rothen .. gijff thett then siuka till att tugga, bedh honom swälga nedh musten ther af, och thett öfrigha han hafwer i munnen af sjelfwe roten behållin swullnan strykas och sedhan påläggias. OMartini Läk. 39 (c. 1600). Utaf the andre penningar ähr intet ofurigit. JMStiernhielm i BrevStiernhielm 195 (1650). Endast den Nordliga och Östra wärlden (var) öfrig för Jafets barn och de ibland dem .. på Östra sidan om bärget boende Semiter. Brunkman SvGr. 25 (1767). Flera landsplågor, hvarigenom Finland .. förhärjades .. och de få öfrige inbyggarena til en stor del måste lika med villdjuren hålla sig undan i skogarne. Porthan 5: 201 (1778). En gammalmodig fåtölj, af hvars .. blanklädersbeklädning endast några rodnade flikar äro öfriga. Sturzen-Becker 2: 102 (1844, 1861). Björn har stor respekt för den övriga sextett av motståndare som kvarstår i singeln. SvD 30/6 1975, s. 13. — särsk. om ngt abstrakt. Att icke änu någon plåga wti wänster armen öffrig är. Ekeblad Bref 2: 395 (1663; rättat efter hskr.). Så befans .. 1654 .. at intet annat medel war öfrigt at frälsa Fäderneslandet .. förutan det som några år tilförene war föreslagit. HC11H 9: 85 (1697). Aldenstund Jag .. är underrättad, det ingen arfs-rätt, hvarken för mig eller någon annan, til Sveriges Crono nu mera öfrig eller tillständig är. 2RARP I. 1: 12 (1719). Som då mer ej öfrigt är / Än dit ljufwa namn och minne. Nordenflycht Turt. 16 (1743). Såsom verkliga resultat af mötets egen verksamhet få vi således följande punkter öfriga. Samtiden 1871, s. 619. särsk.
α) om (mått av) tid; särsk. i fråga om dels tid över till viss verksamhet o. d., dels återstående levnadstid. För thee effterföliande och öfwerige 1661, 1662 och 1663 åhren beqwämma .. (adelsmännen i Finl.) sigh till en behörigh likheet medh Swerige. RARP 7: 221 (1660). Om en tima är öfrig, får iag knapt använda den til de sysslor som hopetals inkomma. BrinkmArch. 1: 212 (1716). En enda dag är nu öfrig af mitt sista tjensteår vid detta Läroverk. Bergklint Vitt. 293 (1784). Arfsalscontractet, hvarigenom en jordägare afstod sin jord åt någon emot beting af vård och underhåll för sin öfriga lifstid. Nordström Samh. 2: 664 (1840).
β) (fullt br.) i förb. med önska (äv. avledn. därav) (o. kvantitativt pron.), särsk. i sådana uttr. som lämna mycket övrigt (äv. i övrigt (jfr 4 a α)) att önska, i fråga om att stora brister föreligger l. många ytterligare krav borde kunna ställas; jfr LÄMNA, v.2 II 1 b, ÖNSKA c. Föga blir Eder öfrigt at önska, när I med denna behagliga utsigt förbinden hwad erfarenheten wisat. SP 28/8 1797, s. 2. Manskapets hållning och hästarnes skönhet lemna ingen önskan öfrig. VexiöBl. 2/8 1828, s. 2. Uppgifterna äro likväl att anse såsom icke alldeles tillförlitliga, emedan primäruppgifterna lemnat mycket öfrigt att önska. Höjer Sv. 3: 196 (1883). Claesson lutade sig framåt i soffan, som hade en fjädring som lämnade mycket i övrigt att önska. Wahlberg FrusLiv 230 (2003).
4) [eg. specialanv. av 3] som återstår av (mer l. mindre blandat l.) ospecificerat slag utöver (den l.) dem (av samma överordnade slag) som nämn(t)s l. uppräkna(t)s o. mer specifikt kategorisera(t)s l. beskriv(it)s; annan (se d. o. V); i sht förr äv. om enskilt föremål som ensamt återstår; i vissa ä. språkprov utan klar avgränsning l. åtm. svårt att skilja från 3. Kran, travers och all övrig utrustning var redan på plats. Sist på dagordningen: Övriga frågor. Alla de övriga delarna var däremot oskadda. I Norden och det övriga Europa. Övrig förtäring. Hvadh öffrigitt ähr, refererer sigh H:s K. M:tt opå Gubernatorens mundtlige rapport. RP 5: 152 (1635). Så är’ all’ öfrige Dygder af intet lius, vtan anseend. Stiernhielm Herc. 447 (1658, 1668). Dhen öfriga silfskeden kiöpte han af een bonde. VRP 1689, s. 436. The öfriga ord, som intet begripas här inunder, höra til genus neutrum. Kullin EngGr. 23 (1744). Vid alla tilfällen, tå Ledamöterne sina öfriga Titlar föra, måge the äfven skrifva och kalla sig med then Academiske. 1SAH 1: 26 (1786). Seniorer och öfrige valberättigade blefvo då ytterligt förvånade öfver Rektors opraktiskhet. Svanberg RedLefn. 534 (1882). Nu var det hög tid att även skolan genomgick den demokratisering som det övriga samhället upplevt de senaste årtiondena. Östling NazSensm. 166 (2008). — särsk.
a) substantiverat i n. sg. (jfr b) l. i pl. Både hennes och de övrigas försök var fruktlösa. Der medh skiepzflottan och gräntzehusen kunne besettias och thet öfrige, som änthå igen finnes, måtte wederreedo hollas. RA II. 2: 261 (1617). Att Hertigen ville gerna försäckra sigh dett öfvriga af Curlandh. OxBr. 5: 374 (1625). Kyrckiolag och Ordning, wid Gudztienstens förrättande, och alt öfrigit, som i någon måtto rörer .. Kyrckiowäsendet. Kyrkol. 1686, Föret. s. 4 b. Bland bohaget märkas .. sängarna .. för värdsfolket och de gamla, breda bänkar för öfriga. Finland 69 (1893). Lars-Gunnar tänker att det nog var bekvämt för de övriga att ha någon som planerade och organiserade. Larsson BlodSpill. 360 (2004). — särsk.
α) i uttr. (ut)i övrigt (jfr 3 slutet β), äv. (numera bl. ngn gg) i det övriga, med avseende på l. vad gäller det övriga (i motsats till ngt tidigare nämnt l. ngt underförstått), i övriga avseenden; äv. (numera bl. tillf.) med attributivt allt; jfr β α′, b o. REST, sbst.1 4 a. Så sade han i alla fall, men ordalydelsen i övrigt minns jag inte. Giörer i thet öfveriga allenast eder flit, som jagh ther om eij tviflar. OxBr. 1: 289 (1625). Uthi öfwerigit hwadh Adhelens förswarskarlar anbelangar .. cedera och efftergifwa Ridderskapet och Adhelen dhem godhwilligen. RARP 7: 220 (1660). Utj alt öfriget gick, Gudj skie lof, alt lyckeligen och wehl. KKD 3: 129 (1702). I öfrigit förmodar jag mig icke här behöfva gå in i vidlöftig vederläggning af nu anförda grundsatser. Boëthius Kant 100 (1797). Han såg ett par harögon lysa till i vägkantens svärta men i övrigt såg det inte ut att finnas liv i skogen. Ekman Dödsklock. 23 (1963).
β) i uttr. för övrigt (äv. sammanskrivet (se särsk. (o. i sht) β’)), äv. (numera bl. i α′, ngn gg) för (förr ngn gg äv. till) det övriga; jfr FÖR, prep. osv. I 33 d.
α’) i övrigt (se α); i vissa språkprov svårt att skilja från l. närmande sig bet. β′; jfr REST, sbst.1 4 a. Vid fönstret stod ett skrivbord med tillhörande stol, för övrigt fanns det i rummet bara en säng och ett nattygsbord. För öffrigit H. Höghw:tt med sina dhen aldrahögste befallat Tienstligen aff oss allom hälssad. VDAkt. 1660, nr 31. Til det öfrige befalle vij H:r Biskoppen och Ven(erandu)m Con(sistoriu)m utj gudz mächtige beskÿdd. VDAkt. 1682, nr 91. För thet öfriga hwad rum thetta mit wälmenta upsåt uti Läsarens omdöme finnandes warder kan jag icke weta. Block Progn. Föret. 9 (1708). Jag tilstår wäl, at jag är artig nog, men för det öfriga aldeles intet wärd en karl, som har förstånd och stadighet. Lindahl Tanckef. 44 (1740). Jag ska skriva ut nånting åt dig, sa doktor Bousell, och för övrigt ska du inte göra nånting. Gustaf-Janson ÖvOnd. 61 (1957).
β’) med förbleknad bet.: förresten (se REST, sbst.1 4 b); jfr α′. För övrigt anser jag, för att travestera Cato, att Sverige måste rusta upp. Straxt här midt öfver begynner Zions berg, under hvilket man för det öfriga går in i staden igen. Eneman Resa 2: 183 (1712). Vi nämnde den goda tonen .. Hvad denna ton är, vet den bildade mannen och förfelar den icke; föröfrigt tillhörer den den bildade sammanlefnadens mysterier och låter sig ej utläras. BEMalmström 7: 401 (1845). (Jag) hörde chören sjunga – / En usel chör för öfrigt – / Ett ”requiem æternam”. Wennerberg 1: 44 (1881). Efter en stund anmälde sig också en ny debattör – det var för öfrigt lektor J. Widén från Härnösand. VetAÅb. 1914, s. 339. Madeleine hade varit i kontakt med regissörskan. Hon fick det att låta som om det hänt bara så där, av en händelse. Det var för övrigt jag som förde henne på tal. Östergren SistCig. 350 (2009).
b) (†) ss. adv.: i övrigt (se a α); äv. substantiverat i sg. best. (motsv. a) i adverbiell anv. Thet öfrige hafwer Bergs Collegium at lämpa, och rätta sig efter Wår medgifne Instruction. Bergv. 1: 135 (1649). Öfrigt är Lena förnögd med M. V. Consistorii åtgiörande. VDAkt. 1758, nr 113. Desamma 4 rader .. synas .. (vara) en del af någon, nu förgången, Anakreons Sång, obehörigt hitfogad till denna öfrigt beundransvärda Ode. Tranér Anakr. 149 (1833).
(4) -GRUPP. grupp som (i förhållande till mer specificerade grupper) innehåller övriga förekomster. Den förhållandevis stora övriggruppen kommer inte att närmare behandlas. Höök OffentlSekt. 148 (1962).
Spalt Ö 828 band 39, 2023