AFHARPNING a3v~har2pniŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. af föreg. — konkret: biprodukt (bestående dels af slösäd, dels af främmande frön), vunnen vid spannmåls rengöring medelst s. k. harpa. Tidskr. f. landtm. 1886, s. 572.— jfr HVETE-AFHARPNING m. fl.
