Publicerad 1898 Lämna synpunkter AFKAPA a3v~ka2pa, v.2 -ade. Etymologi [jfr holl. afkapen] (föga br., skämt.) med våld l. list afhända (ngn ngt). Han har a(fkapa)t mig tio riksdaler. Dalin (1850). — jfr KAPA, v.2 Spalt A 265 band 1, 1898 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se