| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFKOK a3v~kω2k, n.; best. -et; pl. =.
1) afkokning, afkokande. ”Infusion” betyder pågjutning, och ”dekoktion” afkok. AHB 1: 25 (1859). En limlösning, beredd genom afkok på fårfötter, garfveriaffall m. m. Uppf. b. 1: 463 (1873).
2) gm kokning beredd (vatten)lösning af vissa beståndsdelar (af ett ämne); dekokt, lag. Et afkok på kummin blandadt med honing. Fischerström 4: 317 (1792). Afkok af ekbark. Hartman 180 (1828). Urkokning eller Afkokning (Decoctio) eger rum, då extrahenden kokas med lösningsmedlet, och produkten kallas afkok eller dekokt. C. G. Nyblæus 261 (1846). Ett afkok på rönn, ljung och porsris. Topelius Fält. 2: 177 (1856). Ett starkt afkok. SAOB (1870). Afkok af .. galläple. Uppf. b. 5: 514 (1874). Afkok på hafregryn. J. E. Johansson i NF 15: 1401 (1891). — jfr ÅNG-AFKOK.
Spalt A 279 band 1, 1898