Publicerad 1898 Lämna synpunkter AFKOMMING, m.||ig.; best. -en; pl. -ar. (†) afkomling. Celsius G. I:s hist. 422 (1753, 1792). Oden och dess Afkommingar. Götheb. m. 1760, s. 146. Spalt A 285 band 1, 1898 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
