| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFKYLA a3v~ɟy2la (a`fkyla Weste), v. -er, -de, -t, -d. vbalsbst. -ANDE, -NING.
— jfr KYLA AF.
I. småningom göra kall l. kallare.
1) beröfva (ngt) en del af dess värme, åstadkomma temperatursänkning hos (ngt l. ngn).
a) i eg. mening. Afkyla champagne med is. Taga afkylning omedelbart efter badet. Några Matroser sprungo i siön, at .. afkyla sig. Humbla 492 (1740). De mästa salt-arterne afkyla vatnet, hvaruti de smälta. Wilcke i VetAH 33: 117 (1772). Vid Brännerier och Distillationer af Bränvin är ångornas afkylning en .. hufvudsaklig omständighet. Gadolin i VetANH 12: 193 (1791). För att förvandlas till gas måste vattnet binda värme och derigenom afkyla den yta, hvarifrån det uppgick i gasform. Berzelius Kemi 1: 271 (1808, 1817). Retorthalsen (bör) ej afkylas så starkt, att distillatet stelnar. C. G. Nyblæus 433 (1846). — AFKYLAS i intr. bet.: blifva kallare, (af)kallna. Fischerström 3: 399 (1781). Vi veta alla, att jordens .. yttersta yta om sommaren uppvärmes och om vintern afkyles. Berzelius i Läsn. f. folket 1839, s. 331. När vattnet på ytan afkylts till + 4°, sjunker det till följd af sin tyngd nedåt. Cleve i NF 17: 367 (1893). — jfr VATTEN-AFKYLNING m. fl.
b) bildl.
α) om personer: minska värmen, ifvern osv. hos (ngn), göra ljum. Hagberg Shaksp. 12: 335 (1851). Jag behöfver afkylas litet ibland i min idealism. De Geer Lillie 69 (1880).
β) om känslor o. d.: minska värmen l. styrkan af, dämpa, försvaga. Afkyld vänskap. Ehrenheim Tess. 190 (1819). Klingspors taktik, att oupphörligt retirera, måste afkyla modet hos hans soldater. A. Cronholm i SKN 1842, s. 300. En oangenäm upptäckt, som betydligt afkylde min ifver. Rydberg Ath. 309 (1859, 1866). Entusiasmen (blef) fort afkyld. Böttiger i SAH 39: 210 (1864). — jfr 2.
γ) abs. Allt efter som ämnet afkyler eller värmer. Strandberg 1: 352 (1862). Mitt undvikande att komma i enskild tacksamhetsskuld till konungarne (har måhända) hos dem verkat afkylande i förhållande till mig. De Geer Minnen 2: 111 (1892).
2) dämpa, minska (hetta, eld, glöd o. d.). Til sin ringa Hetas affkylande. Rel. cur. 336 (1682). — i bild. Ovidius .. sändes til de Scythiska bergen .., der hans ungdoms öfverflöds-heta af nordan-vinden måtte afkylas. O. Celsius Præs. i VetA 1768, s. 29. Denna smärta .. / Har liksom afkylt alla färgors eld. Atterbom LÖ 2: 4 (1827, 1854). — bildl. Den första hetzigheten och lystnaden til Krig .. var nu afkyld hos Turckarna. Nordberg 2: 272 (1740). I studentens förhållande till läraren saknas .. den reciprocitet, förutan hvilken stoltheten afkyler värman. Snellman S. arb. 1: 422 (1840). — jfr 1 b β.
II. (enst.) aflägsna kylan från (ngt l. ngn). Man borde (innan man vintertiden inträdde i S. Ödmanns varma sängkammare) i det yttre rummet afkyla sig en längre stund. Böttiger 5: 58 (1867).
B: AFKYLNINGS-ANSTALT310~20 l. ~02. En förbättrad Afkylnings-Anstalt vid Bränvins-Brännerier. Gadolin i VetANH 12: 193 (1791). Berzelius Kemi 3: 209 (1818). —
-LAG~2, r. l. m. fys. Newton antog, att den hastighet, med hvilken afkylningen sker, .. är proportionel med kroppens öfverskott af temperatur öfver omgifningens(;) .. denna s. k. ”Newtons afkylningslag”. Rubenson i NF 1: 203 (1875). —
-LÅDA~20.
b) den del af en hydroelektricitetsmaskin, hvari en del af den utströmmande ångan gm afkylning förtätas till fina vattendroppar. Fock Fys. 554 (1855, 1861). —
-RUM~2. Särskildta badrum .. såsom Frigidarium afkylningsrummet. Palmblad Fornk. 1: 138 (1843). särsk. vid brännerier o. bryggerier: Berzelius Kemi 3: 208 (1818). PT 1892, nr 122, s. 4. —
-VATTEN~20. kylvatten. Gadolin i VetANH 12: 202 (1791). En god kylapparat .. skall ej erfordra mycket afkylningsvatten. AHB 1: 39 (1859).
Spalt A 299 band 1, 1898