| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFLEFVA a3v~le2va (a`flefva Weste), r. l. f.; best. -an; pl. -or.
1) (numera företrädesvis i arkaiserande framställning) del, som lämnats kvar l. återstår (af ngt); lämning; mest i pl.: kvarlefvor, öfverlefvor, återstod. Så åto the och wordo mettadhe, och the togho vpp siw korghar medh åffleuor som öffuer wåro. Mark. 8: 8 (NT 1526; öfv. 1883: lemningar af stycken). Affleffwo Reliquiæ, quisquiliæe, reliquum. Helsingius (1587; troligare tryckfel för -or än urspr. oblik kasus i sg.). Några aflefwor aff thet Amazoniske Folcket. Sylvius Curt. 38 (1682). Aflefvor .. af en slagen armée, le debris. Möller (1745). Det var svårare att inblåsa en ny anda i de föråldrade aflefvorna (af den hedniska odlingen), än att meddela den åt en i allo ny skapnad. Rydqvist i SAH 12: 337 (1827). Aflefvor efter en måltid. SAOB (1870). — särsk.
a) om lämningar efter döda människor. Teutoburger-skogen, i hvilken aflefvorne af Varus och hans legioner lågo .. obegrafne. Kolmodin Tac. 1: 77 (1833). jfr: Kyrkor (i Rom), der christna aflefvor ofta hvila i antika vårdar. Lysander Föredr. 25 (1855). — i sht om helgons döda kroppar l. delar af dessa. The heligas aflefwor. Swedberg Schibb. 295 (1716). Med .. (Erik den heliges) ben och aflefvor idkades mycket afguderi. Botin Utk. 164 (1760). Vid den offentliga Gudstjensten framtogos .. (helgonens) aflefvor, för att kyssas af hopen. Franzén Tal 247 (1817, 1835). Nya .. silfverskrin gjordes åt aflefvorne efter S:t Erik .. (och) S:t Brita. Fryxell Ber. 4: 44 (1830). (†) relik(er): Aflefvor, helgonabilder, piligrimsfärder gåfvo en fördubblad kraft åt folkets förra vantro. Strinnholm Vas. 2: 336 (1820). (Ferdinand II) bar alltid på sig helgonbilder och aflefvor. Fryxell Ber. 6: 200 (1833). Brunius Metr. 207 (1836, 1854). — jfr HELGON(A)-AFLEFVOR.
b) (†) om lämningar från forntiden ss. föremål för historisk forskning. Gamla historiske aflefwor, så uti Stenar som Permeskrifter och uhråldrige böcker .. skulle .. blifwa upsökte. Peringskiöld Hkr 1: Tillegn. A 3 a (1697).
2) (†) hvad ngn l. ngt lämnar l. lämnat efter sig.
a) hvad ngn lämnar l. lämnat efter sig; kvarlåtenskap, arf. The .. lata sinom barnom sina affleffuor. L. Petri Ps. 17: 14 (1560; Bib. 1541: sina återleffuor). (Kristus) haffuer genom sin flychtigheet (dvs. landsflykt; om vistelsen i Egypten) helgat the Christnas landflychtigheet och allahanda kors, så at thet alt bliffuer oss aff honom pålagt såsom een heligh afleffua. P. L. Gothus 1 Utl. H 4 a (1609).
b) hvad ngt lämnat efter sig (af sitt innehåll). Swartmyllan .. är tillsatt aff uppblåsit Damb, regn (dvs. regns) och sniös aflefwor (pulvere post imbres nivesque residuo). Rudbeck Atl. 1: 138 (1679); jfr 1. Om dessa (fossil) vore aflefvor af syndaflodens vatten. E. O. Runeberg i VetAH 26: 86 (1765).
Spalt A 317 band 1, 1898