Publicerad 1898 Lämna synpunkter AFLURA a3v~lɯ2ra, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE. (mindre br.) = LURA (v.2) AF. Under det långa föredraget hade han helt stilla aflurat i sitt hörn. Dalin (1850). Spalt A 335 band 1, 1898 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se