| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFMÄRKA a3v~mær2ka, v. -er, -te, -t, -t (se för öfr. MÄRKA). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lex. Linc. (1640, under determinatio)), -NING.
— jfr MÄRKA AF.
1) [jfr t. abmarken] om (ut)märkande medelst (synliga) tecken.
a) (föga br.) förse med (vederbörligt) märke, märka, beteckna. Den kyrkoordning .., den här ibland Acterna med Littera G. afmärkt (dvs. signerad) är. S. Elofsson i HSH 12: 189 (1599). — jfr: Ett timmers afmärkning efter mall. Uggla Sjölex. (1878, under moulding); jfr b.
b) (†) medelst märken angifva plats l. gränser för (ngt), utmärka, utstaka, markera. Förskicke nogen godh karll hijdht, som sodanne legenhetter (dvs. områden att fälla bråtar på) aff merckie kunne. FH 9: 145 (1556). Han .. deelde alle Landskap vthi Taffler, vthi hwilke han affmärckte Städher, Land, Siöyar och Haaff. Lælius Res. 1: 222 (1595). Sådane (järn-)ringar på en hjulstock kunna (säkrast) afmärkas .. med bast, som icke tågnar. G. Polhem Præs. i VetA 1745, s. 13. — med afs. på väglängd: (med milstolpar o. d.) utmärka. Mijlernes .. afmålande och afmärkiande. RARP V. 1: 69 (1652). — med afs. på tidrymd: utsätta, bestämma. Siutio vekor voro af Gud bestämda och afmärkta, innom hvilka stora ting skulle förrättas ibland Judarna. Bælter Jesu hist. 5: 969 (1759).
c) (mindre br.) (ut)sätta (märken o. d.). Vid delningspunkternas afmärkning börjar man med den nedersta. SFS 1880, nr 66, s. 22.
d) abs.
β) (mindre br.) sätta märke. Sidans längd (på en klädning) .. fås genom att man lägger måttet på vinkelhörnet .. och afmärker vid slutet deraf. Skousgård 12 (1892). Dens. 17.
2) [jfr ä. t. abmerken] (†) (eg.: af föreliggande l. förhandenvarande omständigheter o. d.) förmärka, lägga märke till, iakttaga, observera. Therföre kan wel affmerkias ath the .. ære konung Cristierns hemligha wenner. G. I:s reg. 2: 101 (1525). Hannibal vthsende .. Speijare, som skulle .. granneligen affmärkia, och gifwa acht vppå, hwadh ordning .. hölts (i Scipios läger). Schroderus Liv. 378 (1626). Wij hafwe affmärkt och förfaret, huruledes .. allehanda Oordninger äre här vthi Stadhen inrijtade (dvs. hafva inrotat sig). Åtsk. Sthm stads ordinantier H 2 a (1638). Thet är fuller wordet affmerckt at en Åcker bär then eena slagz Säden effter then andra bettre eller släthare. Risingh Landb. 16 (1671).
Spalt A 388 band 1, 1898