| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFPRUTA a3v~prɯ2ta (a`fpruta Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING (se d. o.).
— jfr PRUTA AF.
1) om köpare, gäldenär o. d.: gm prutning l. köpslående få uppgifvet pris l. kraf minskadt med en del. — obj. är
a) den del, hvars efterskänkande man utverkar. Afpruta hundra kronor på betalningssumman, hyran, kostnadsförslaget. Afpruta något på kiöpet. Lind (1738, under abdingen). Årl(iga) Arrendet .. (utgör) circa 8000 R:dlr specie, hvilken summa af nu varande Arrendatorer, på en liten afprutad del när, årligen betalas. Ehrnström i VetANH 4: 14 (1783). Ej köpslagades länge och ej afprutades mycket. Runeberg 1: 78 (1832). Svedelius i SAH 44: 160 (1868). jfr: Afpruta på räkningen. Knorring Cous. 1: 62 (1834). — om fordran l. anspråk, som gäller annat yttre värde än penningar. Man ville (vid underhandlingen om de områden, som skulle anslås till drottn. Kristinas underhåll) afpruta hela Pommern. Fryxell Ber. 10: 188 (1842). Förgäfves sökte Campredon att afpruta något på dessa fordringar. Malmström Hist. 1: 162 (1855). jfr: Gymnasium .. bör ha sina strängt bestämda .. lärotimmar .., på hvilka ingen ting får afprutas. Tegnér 3: 336 (1830).
b) (föga br.) den summa, som nedtryckes l. nedprutas. Dem, som endast förstå at mäta med alnen, at prata för varan ock låta til hälften afpruta köpet (dvs. köpesumman). Wrede Præs. i VetA 1743, s. 15.
2) (mindre br.) om säljare, fordringsegare o. d.: (på l. af begärdt pris l. framställd fordran) slå af (ngt). (Han) nödgade .. dem att afpruta hälften af deras fordran. Cederborgh Ungd. tidsf. 3: 46 (1834). Almqvist (1842). Björkman (1889). — i bild, om beriktigande af öfverdrifna uppgifter; jfr 3. Om Recens(enten) afprutat .. åtminstone 50 proc., (hade) han kommit sanningen närmare. Tiden 1848, nr 219, s. 2.
3) bildl., med afs. på ideellt kraf l. värde, uppskattning, omdöme o. d.: fordra l. åstadkomma l. medgifva jämkning l. minskning; afdraga, afkorta. Han vill ej afpruta det minsta på sin stränga förkastelsedom. Åström i LBÄ 42 — 43: 64 (1800). Utan tvifvel kommer efterverlden att afpruta mycket på den förgudning, som recensenter och fruntimmer nu slösa på sin hjelte. Tegnér 6: 4 (1826). Mycket är att afpruta på det idealiska värde, som Adlersparre tilldelar Carl (XIII). Reuterdahl i SKN 1841, s. 67. Ej så litet torde kunna afprutas på detta omdöme. V. E. Lidforss i Framtiden 1877, s. 543.
Spalt A 410 band 1, 1898