| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFRESA a3v~re2sa (a`fresa Weste), r. l. f.; best. -an.
användt ss. vbalsbst. af AFRESA, v.
1) (numera föga br.) resa l. färd från ett ställe; bortfärd, bortresa. (Kon. Kristierns öfverstar o. krigsfolk) wordo .. medh Fetalie på affreesan försorgde. Girs G. I:s hist. 41 (1630). jfr Almqvist (1842).
2) handlingen att börja en resa l. anträda en färd; affärd, uppbrott.
a) om person. A. Oxenstierna Bref 4: 367 (1647). Vid afresan. Dalin Arg. 1: 44 (1733, 1754). Afresa .. Abitus quo quis in iter se confert. Sahlstedt (1773). Coyet hade före afresan från Ryssland beslutit att erbjuda fäderneslandet sin tjenst. Nordin i 1 SAH 2: 332 (1788). Straxt efter måltiden skedde afresan. C. F. Dahlgren S. arb. 5: 30 (1832). Känner .. (ynglingen) vid sin afgång från Gymnasium ännu icke detta (begär att studera), bör han uppskjuta sin afresa till akademien. Agardh Bl. skr. 2: 273 (c. 1845).
b) (mindre br.) om fartyg l. (post-)vagn o. d.: afgång. Ett skepps a(fresa). Meurman (1846). Wachtmeister Medelh.-skizzer 11 (1884).
Spalt A 420 band 1, 1898