Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFRETA, v. -ade (se för öfr. RETA).
Etymologi
[jfr ä. t. abreizen]
(†) bortlocka, förleda. Althenstund Englarna äre vthan Synd, så kunna the aff en frij Wilje tiäna, såsom the ther aff ingen ond Bewekelse, eller ond Lusta ther ifrån affretas eller affträngias. Schroderus Hunn. 133 (1647).

 

Spalt A 420 band 1, 1898

Webbansvarig