AFRÄTTNING a3v~rät2niŋ (a`frättning Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. af föreg. — särsk. motsv. AFRÄTTA II. Afrättning, .. execution. Serenius (1741). Jag nämner icke de stora effekterna af spöksyner, .. afrättningar och dödsberedelser, som den fransyska tragedien nästan helt och hållit förnekar sig. Leopold 5: 206 (c. 1827). Afrättning genom gift. Uppf. b. 5: 229 (1874). Den kommun, inom hvars område afrättningen sker, ege .. utse högst tolf personer att afrättningen öfvervara. SFS 1877, nr 27, s. 1. — bildl. Ett helt nummer (af Polyfem) var .. egnadt åt denna litterära afrättning. Böttiger i SAH 49: 535 (1873).
-STÄLLE~20. Skarprättare .. skola .. åtnjuta .. skjuts efter en häst till och från afrättningsstället. SFS 1851, nr 31, s. 8.
