Publicerad 1898 Lämna synpunkter AFSKROTARE a3v~skrω2tare, (om person:) m.||ig., (om sak:) r. l. m.; best. -en, hvard. äfv. -n; pl. =. 1) person, som afskrotar. 2) (mindre br.) tekn. = AFSKROT. Deleen (1836, under abschrote). Uppf. b. 6: 141 (1875). Spalt A 509 band 1, 1898 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se