Publicerad 1898 Lämna synpunkter AFSLUNGA a3v~sluŋ2a, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING. slunga bort l. åstad. En sten afslungade Ajas. Johansson Hom. Il. 14: 409 (1848). Nyblæus Statsm. 17 (1864, 1882). Lokomotivpersonalen afslungades (från lokomotivet, hvars ångpanna exploderade). GHT 1893, nr 222 A, s. 3. — jfr SLUNGA AF. Spalt A 536 band 1, 1898 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
