| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFSPILLRA a3v~spil2ra, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.). —
1) (föga br.) afskilja (ngt) i form af spillror; afsplittra (ngt). Wikforss (1804, under absplittern). Almqvist (1842). Åskan slog ned i den gamla eken och afspillrade några stycken af dess stam. G. Thomée enl. Kindblad (1867).
2) (knappast br.) minska (ngt) gm afskiljande af spillror; sönderslå i spillror. Almqvist (1842). Dalin (1850).
3) (knappast br.) intr.: falla af i spillror l. mindre stycken. Möller (1790). Öhrlander o. Leffler (1852).
Spalt A 561 band 1, 1898