| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
Anm. Ordet har i sv. fått sin spridning först under midten af 1700- talet. I bet. I synes det vara främmande ännu för Swedberg (1716) o. Serenius (1734), enär ingen af dem använder det ss. öfvers. af distance; Möller (1745, 1755) tyckes känna ordet endast i bet. II. I stället förekomma då o. tidigare AFLÄGENHET, DISTANS, HÅLL, MELLANRUM, VIDD, ÅTSKILLNAD o. d. ss. uttr. för samma begrepp.
I. [efter t. abstand; jfr d. och holl. afstand; jfr äfv. fr. distance; det germ. ordet är sannol. bildadt efter lat. distantia] eg.: skillnad (i rummet) l. mellanrum mellan två föremål.
1) med afs. på rum: (längden af) skillnaden l. mellanrummet mellan två punkter, föremål, orter o. d. Stort, litet afstånd. Tusen mils, en millimeters afstånd. Alla de lekande intaga lika afstånd från hvarandra. Solens afstånd ifrå jorden. Serenius (1741). Intet afstånd löser opp / Kedjor dem naturen knyter. J. G. Oxenstierna 2: 260 (1793). Stånde hvar och en fritt, at .. anlägga .. Tryckerier .. uti Stad, eller inom et afstånd derifrån af högst en half mil. Tryckfr.-förordn. 1: 5 (1812). Det är .. obehagligt att genom ett så långt afstånd vara skild från sin hemort .. (och) sina vänner. Tegnér 5: 100 (1815). Ett obetydligt afstånd var .. imellan de båda härarne. Kolmodin Liv. 3: 332 (1832). Jag skall iakttaga ett vördnadsfullt afstånd. Blanche Kröningsd. 23 (1844); jfr 3. Lifvets tyranner: / Hämmande Afstånd, / Härjande Tid. Lysander i Lunds stud.-kal. 1863—64, s. 63 (1856). Man bör, då man skrifver, lemna behörigt afstånd emellan raderna. Kindblad (1867). Finlands senaste (järnvägs-)tarif .. utvisar fraktsatser, som för afstånden intill 100 k(ilo)m(eter) i allmänhet äro lägre än den svenska taxans. Forssell Stud. 2: 204 (1888). — särsk.
a) mat., astr., fys. At finna första afståndet eller sidan CB. Corvin 81 (1756). Central-kraften är tvärtom som (dvs. omvändt proportionell mot) afståndets qvadrat. Regnér Inl. t. naturl. 1: 67 (1785); jfr Rubenson i NF 1: 1305 (1876). Afstånd .. i Astronom. Élongation, Digression. Nyström (1795); jfr Jäderin i NF 3: 1207 (1880). Rät linie kallas närmaste afståndet mellan två punkter. Witt o. Areschoug Eukl. 5 (1850). Afståndet för tydliga seendet, fys. och fysiol., kallar man det afstånd från ögat, på hvilket föremålen tydligast uppfattas. Rubenson i NF (1875). Perpendikeln CF (kallas) punkten C:s afstånd från räta linien AB. Mellberg Bergroth 20 (1885). Därs. 2. — (numera knappast br.) bergv. Högdritningar föreställa en grufva, på lika sätt som en plancharta, i tre dimensioner, .. men de horizontele längdemåtten, som här få namn af Afstånd, utmärkas genom ziffror. Rinman 1: 688 (1788). — jfr AFELIE-, HORISONTAL-, LOKAL-, MEDEL-, MERIDIONAL-, VERTIKAL-, VINKEL-, ZENIT-AFSTÅND m. fl.
b) mål. Afstånd .. i målning(,) Loin, Lointain. Nyström (1795). Afstånd eller Distance är i målningskonsten den skenbara aflägsenhet af föremålen i en tafla, emot dem som finnas på taflans förgrund. Boye (1833). — Trots den säkraste anläggning uppstå oriktiga afstånd (dvs. oriktigt perspektiv) derigenom, att ett bakre plan rycker fram genom för stark färg. Estlander Konsth. 117 (1867).
c) gymn. Helt (halft, dubbelt) afstånd, mellanrum af en (en half, två) armlängd(er) mellan hvarje man, då manskapet ordnats i rät linje. Ling S. arb. 3: 647 (1820). (Helt o. dubbelt) afstånd motsvara gemenligen en eller två gånger det rum karlen i ledet .. intager. Dens. Regl. 13 (1836). Hel afståndsrättning. Afståndet bestämmes genom rättningssidans fullt utsträckta arm och fingrar. Törngren Regl. 9 (1878).
d) mil. mellanrum mellan truppafdelningar, led l. enskilda karlar, som stå bakom hvarandra. Distancen eller afståndet, emellan första och andra Linien, (är) en Bataillons Front. Regl. f. inf. 1813, s. 88. Afstånd: kallas det rum, som är mellan afdelningarne i en kolonn. Detta afstånd kallas helt då det är lika med afdelningens frontlinie, och halft då det är hälften deraf. Stiernswärd Inf.-ex.-regl. 1: VIII (1842). jfr: Afståndet mellan slutna led är 1 aln; mellan öppna 6 alnar. Ex.-regl. f. cav. 1821, s. 29.
e) i vissa förbindelser:
α) På afstånd, i en viss aflägsenhet, på (tämligen) långt håll. Påfvarne voro .. frucktansvärde på afstånd. Schröderheim Rob. 1: 174 (c. 1794). Hans stämma var djup, var dof som en åska på afstånd. Tegnér 1: 190 (1820). Det säger sig sjelf, att kolossala föremål af konstnärn beräknas, att ses på afstånd. Beskow i VittAH 16: 314 (1834, 1841). Petrus följde honom på afstånd. Mat. 26: 58 (NT 1883). En hotfull ryttarevakt / På afstånd skymtar. Snoilsky 4: 42 (1887). jfr anm. i slutet af I. — med attribut. På visst, vederbörligt afstånd. På (o)betydligt afstånd. (De båda fartygen) på lika / Afstånd sträfvande ses, att det första rummet förvärfva. Adlerbeth Æn. 109 (1804, 1811). Ett lustslott på något afstånd från staden. Nicander Minnen 1: 287 (1831). Tvenne slafvar .. stå .. på vördnadsfullt afstånd. Rydberg Ath. 16 (1859, 1866). De kunna tala till hvarandra med tankarne, fastän de äro på långt afstånd. Dens. Sing. 36 (1865, 1876). Oljeberget .. ligger nära Jerusalem på en sabbatsresas afstånd. Apg. 1: 12 (NT 1883). — [jfr fr. tenir qn à distance, holl. iemand l. zich op een afstand houden] Hålla ngn l. sig på afstånd; jfr 3. (En) huskatt, som kan hålla dem (dvs. råttorna) på någorlunda afstånd. Livin 40 (1781). Kavaljererna hålla sig på vördnadsfullt afstånd ifrån (damerna). Snellman Tyskl. 363 (1842). Jag har ju befallt dig / Att hålla dig på afstånd från min dörr. Hagberg Shaksp. 10: 273 (1850). i bild: Det var .. förtjensten som blygsamt håller sig på afstånd och motvilligt framdrages. Valerius 2: 277 (1841).
β) [jfr d. i (lang) afstand, t. in gleichem abstand; jfr äfv.: (i) FJÄRRAN] (numera knappast br.) I afstånd. = α. Fischerström 1: 31 (1779). Uppå en lyrisk skådeplats, / .. för din syn i afstånd lyser / Et prägtigt diamants palats. Kellgren 2: 187 (1781). Bligh 33 (1795). I längre afstånd, närmare till källan, / På jätte-stengel stod .. / En underblomma. Atterbom LÖ 1: 72 (1824, 1854).
γ) (†) Till afstånd. = α. Planeter, som äro til olika afstånd från Solen. Corvin 6 (1756); jfr Palmblad Geogr. 3 (1851). Hur långt ifrån hans höjd de mig til afstånd lämnat (dvs. på huru långt afstånd osv.). Kellgren 1: 166 (1785). Dens. 3: 225 (1793).
δ) [jfr eng. from a distance] (mindre br.) Från afstånd, i sht i förb. med vben se, höra o. d. På lika sätt, som man från långt afstånd omfattar med ögat hela sträckan af en stor stad. Leopold 6: 69 (1803). Gåslandet, sedt från afstånd. Nordenskiöld 1: 70 (1880). Från afstånd hördes änglasången. Läseb. f. folksk. 98 (1890).
2) [utveckladt ur 1] med afs. på tid: (längden af) skillnaden l. mellanrummet mellan två tidsmoment, två händelser o. d. Gustaf III 1: 63 (1786). Ett hundra års afstånd emellan hvar förändring, som vår Kyrko-Handbok undergått. Handb. 1811, s. 11. Det historiska afstånd, som fordras för statsmannens bedömmande .., kräfves .. icke för konstnärens. Beskow Minnesb. 1: 233 (1855, 1860). — jfr: Afståndet i tid.
3) [utveckladt ur 1] bildl., med afs. på mera andliga l. inre förhållanden. Afståndet mellan två samhällsklasser. Afståndet mellan kung och folk (har) i alla afseenden blifvit större. Tegnér 3: 202 (1823). B. E. Malmström 7: 121 (1848). — skillnad, olikhet. Afståndet emellan en astronom .. och en psykolog .. (är) mindre, än stundom emellan älskare af olika vitterhetsslag. Rosenstein 1: 215 (1793). I kriget hade .. (K. G. Wrangel) nog ådagalagt duglighet, men afståndet emellan honom och en Banér eller en Torstensson är mycket stort. A. Hammarskjöld i NF 17: 1415 (1893). jfr: Från vänliga tänkesätt till verksamt bistånd var afståndet stort nog. Carlson Hist. 1: 140 (1855). — särsk.
a) med afs. på förhållande mellan personer o. d., i uttr. på afstånd; i sht om bekantskap, släktskap o. d. Familjen S., med hvilken jag på afstånd .. är beslägtad. Almqvist Det går an 111 (1839). Platonisk kärlek, beundran på afstånd. Rydberg Rom. d. 27 (1882). — (mindre br.) Ellin är bekant, på afstånd, med fru hofmarskalkinnan. Almqvist Tre fruar 2: 53 (1842). — [jfr fr. tenir qn à distance, holl. iemand op een afstand houden] Hålla ngn på afstånd (från sin person), icke tillåta ngn förtroligt närmande. (Hon) håller gunstig herren på tillbörligt afstånd. Crusenstolpe Mor. 1: 169 (1840). Därs. 2: 379. — [jfr holl. zich op een afstand van iemand houden] Hålla sig på afstånd från ngn, icke tillåta sig ngn förtrolighet emot ngn. (Hennes) kalla blickar erinrade äfven den förmätnaste att hålla sig på behörigt afstånd. Crusenstolpe Mor. 1: 202 (1840).
b) [jfr t. der abstand der octaven] mus. Intervall .. afståndet i ”höjd”, d. v. s. i svängningstal, mellan tvänne toner. A. Lindgren i NF 7: 752 (1883).
c) [efter d. tage afstand fra noget, t. abstand- von etwas nehmen. Det t. ordet är i denna anv. sannol. att betrakta ss. vbalsbst. till abstehen; men dess sv. motsvarighet ansluter sig för språkmedvetandet till I] (ny anv.; i sht i tidningsspr., för öfr. mindre br.) i uttr. taga afstånd från ngn l. ngt, (bestämdt) skilja sig från o. intaga en annan ståndpunkt än ngn l. ngt, aflägsna sig (från ngn l. ngt). Sedan .. (Hj. Branting) uppfordrat (socialist-) kongressen att taga afstånd från (anarkismen). Soc.-dem. 1891, nr 112, s. 1. (Tegnér) tog .. afstånd från den gamla akademiska skolan. Warburg Litt.-hist. 113 (1894). I själfva verket har konsten alltid tagit och kommer alltid att taga afstånd från verkligheten, på samma gång den bibehåller den i sikte. T. Hedberg i Nord. tidskr. 1894, s. 298. Hr O. tog ett långt afstånd från hr H:s .. yttranden. SDS 1896, nr 41, s. 2.
Anm. till I. I uttr. på (i osv.) afstånd (äfvensom möjl. i ngra andra anv.) har ordet en bet., som kommer den af aflägsenhet ganska nära.
II. [jfr t. abstand, holl. afstand] (†) handlingen att afstå. Möller (1745). Fyra .. Dannemän affärdades til de uproriske med .. förmaning til afstånd. Celsius G. I:s hist. 332 (1746, 1792). Egendoms afstånd, afståelse, die Abtretung, der Abstand der Güter. Lind (1749); jfr Möller (1790). — jfr AFSTÅNDIG.
-FRAKT~2. Frakt beräknas .. (om fartyg under resa går förloradt eller förklaras icke vara iståndsättligt) efter det tillryggalagda afståndets förhållande till hela den resa, fraktslutet afsåg .. (afståndsfrakt). Sjöl. 1891, § 160. —
-INSKJUTNING~020. mil. handlingen att medelst inskjutning med eldvapen erhålla ett sökt afstånd. Billmanson i NF 7: 704 (1883). Handb. f. fältart. 10: 66 (1892). —
-LINJE~20. i sht mat. o. mek. (rätlinigt) afstånd, distans. Ekelund Mek. 6 (1838). Lindelöf 108 (1864, 1889). Den räta linie, som tänkes dragen från ögats punkt vinkelrät mot en taflas plan, kallas ögats afståndslinie. E. Chiewitz enl. Kindblad (1867). —
-MÄTARE~200. [jfr holl. afstandmeter] mil. för beräkning af afstånd (jfr -GLAS, -KIKARE, -KORT, -UR). Billmanson i NF 3: 1268 (1880). Eldhandv. skjutsk. 100 (1876, 1886). SFS 1890, Bih., nr 18, s. 56. jfr DISTANS-MÄTARE. —
-PUNKT~2. [jfr holl. afstandspunt] = DISTANSPUNKT. Heinrich (1814). Turner 16 (1831). E. Chiewitz enl. Kindblad (1867). —
-RING~2. (nytt ord) zon. Flere, på olika afstånd, men dock inom en och samma afståndsrayon eller afståndsring (”zon”) belägna (järnvägs-) stationer. J. E. Lundberg i NF 18: 284 (1894). —
(I 1 c) -RÄTTNING~20. gymn. ordningsrörelse, hvarvid bestämdt afstånd intages mellan hvarje man af det på en rät linje ordnade manskapet. Ling Regl. 14 (1836). jfr (den ngt ologiska) förb.: Hel (Dubbel) afståndsrättning. Ling Tab. 5 (1866). —
-VISARE~200. vid järnbanvallen utsatt påle med tafla, som angifver afståndet från banans ändpunkt.
Spalt A 594 band 1, 1898