| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFSVEDA a3v~sve2da, v. -er, -svedde, -svedt, -svedd (se för öfr. SVEDA, v.). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind (1749)), -NING.
Affbränna, affsweda, Adurere, deurere. Lex. Linc. (1640). Anm. Det Därs. (under aduro) förek. affswedia torde hafva samma bet.; verben SVEDA o. SVEDJA voro vid denna tid antagligen icke strängt skilda, åtm. synes SVEDA ha kunnat nyttjas i bet. svedja (se för öfr. dessa ord).
1) gm svedande l. brännande aflägsna (ngt) från ytan af ett föremål; sveda bort. Afsveda borst, dun, fjun, lugg. Han afsvedde sit hår. Lind (1749). (Vid klädesfabriker) dragas .. flere slags tyger öfver lågan af itändt Bränvin, at spetsige hår och ojämn Lo må afsvedas. Fischerström 3: 355 (1781). Det ställe på en äng, hvarest blixten träffat och .. afsvedt gräset. NF 16: 776 (1892). — i bild. Vi menniskor äro mal endast; och kulturen är den låga som skall afsveda våra vingar. Benedictsson Fru M. 249 (1887). — bildl. Tröstlös var .. den hjertlösa tid, då Voltaire och consorter med sina upplysningsfacklor afsvedde alla högre känslor. Törneros Bref 2: 43 (c. 1824). — (numera knappast br.) gm eld bortröja (skog o. d.); svedja (skog). Skog afsweda. Schmedeman Just. 256 (1647). Gadd Landtsk. 1: 302 (1773). Möjl. hithörande ex. se för öfr. under AFSVEDJA 1. — Anm. I vissa fall är det omöjligt att afgöra, om ex. bör föras till 1 l. 2.
2) gm svedande beröfva (ngt) en del l. ngt vidsittande; göra (en plats) l. ytan af (ngt) tom l. bar l. kal l. jämn gm bortsvedande af (därå befintliga) föremål l. ämnen. Upbrännes bärande trä med wåda, eller afswedes och skadas. Abrahamsson 515 (cit. fr. 1664). Möller (1745). Packningen (i luftpumpskannan) afsvedes .. med en het plattjernsbit, så att alla ojemnheter försvinna. Frykholm 190 (1881, 1890). Talrika träd qvarstå afsvedda. Bergman Gotl. skildr. 273 (1882). Ändlösa af (sol-)hettan afsvedda vidder. Anholm Gog 413 (1895). — (numera knappast br.) gm eld röja (mark), så att (den) blir fri från skog o. d.; svedja (mark). Gadd Landtsk. 1: 312, 324 (1773). Möjl. hithörande ex. se för öfr. under AFSVEDJA 2.
Spalt A 608 band 1, 1898