| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFSÄTTLIG a3v~sät2lig, l. (numera knappast br.) -SÄTTELIG~200 (a`fsättelig Weste), adj. -are (gradf. dock föga br.).
som kan afsättas; afsättbar. — särsk.
1) motsv. AFSÄTTA 2. En (icke) afsättlig ämbetsman. Weste 1: 1950 (1807). Palmblad Bih. 162 (1847). SAOB (1870).
2) motsv. AFSÄTTA 9: säljbar. Lind (1749, under abgängig). A. V. Swab Præs. i VetA 1761, s. 10. (I Hedemora socken smidas plogar,) hvilkas goda beskaffenhet gjort dem kända och afsättliga uti de flesta ibland Rikets södra Provincer. Järta Kopparb. 87 (1823, 1826). (G. I) lät göra sig underrättad om .. hvilka Svenska varor voro bäst afsättliga. Geijer II. 3: 137 (1834). GHT 1895, nr 274 B, s. 3.
Jfr O-AFSÄTTLIG.
Spalt A 629 band 1, 1898