| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AFVELSAM a3vel~sam2 (a`fvelsam Weste). adj. -samme, -a; -sammare.
1) (†) arbetsam; produktiv; jfr AFVEL 4. Skatter, som äro .. öpne för de idoge, vittre ock afvelsamma inbyggare. Wrede Præs. i VetA 1743, s. 11.
2) fortplantningsduglig; fruktsam; som ger ymnig afvel; jfr AFLA 3. Serenius (1734, under breed). (Niobe) för mer afvelsam än den hvita suggan sig håller. Lagerlöf Juven. 75 (1896). — särsk.
a) (numera mindre br.) om människor. Faggot i VetAH 2: 24 (1741). Invånarena (i Västerbotten, Skåne o. Finland äro) .. lika afvelsamme, som i Ängland och Schlesien. Wargentin Därs. 15: 249 (1754). På Kreta fick man .. skilja sig, när hustrun var för mycket afvelsam. Palmblad Fornk. 2: 73 (1844). jfr Hagberg Shaksp. 7: 82 (1849).
b) om djur; jfr AFVEL 7. Carlstedt Herodot 1: 468 (1832). Tånglaken är mycket afvelsam. Nilsson Fauna 4: 207 (1855). Hardjuren äro mycket afvelsamma, yngla flere gånger om året och föröka sig starkt. Sundström i NF 6: 747 (1882). Hannen (af svinet) kan användas till afvel vid 10—12 månaders ålder .. För att bibehållas afvelsam bör han under hela året dagligen få röra sig i det fria. Lindqvist Därs. 15: 1111 (1890).
c) bildl. Frisk är roten, kärnan sund (på Odens gamla stam) / Och evigt afvelsam. Atterbom Minnen 80 (1817). Synden är afvelsam. En last föder en mängd andra. Franzén Pred. 5: 43 (1845). Kom ihåg att pengar äro af en fruktsam och afvelsam natur. Goldschmidt Franklin 33 (1871).
Spalt A 732 band 1, 1898