Publicerad 1898 Lämna synpunkter AFVÄNTARE a3v~vän2tare, m.||(ig.); best. -en; pl. =. person, som afväntar. — särsk. (föga br.) hist. person, som fått sig ett afväntningsgods tillförsäkradt. Fryxell Ber. 11: 87 (1843). Spalt A 778 band 1, 1898 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se